Annons
X
Annons
X

Linda Nordlund: Vad antiken lär oss om cyberkrig

Cyberattackerna mot Sverige
Gårdagens krigare. Hur ser de moderna ut?
Gårdagens krigare. Hur ser de moderna ut? Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT

Thukydides lärdom från det Peloponnesiska kriget är fortfarande geopolitiskt giltig: när maktbalansen mellan stormakter skiftar är risken för krig som störst. Genom att hänvisa till denna ”Thukydides fälla” varnar ett allt mer självsäkert och aggressivt Kina amerikanerna för att deras tid som ensam hegemon lider mot sitt slut. Det var ingen mindre än president Xi Jinping som använde uttrycket vid FN-möte i Genève i januari (Economist 1/4).

Kina vill ta en allt större roll i världspolitiken, och erbjuda en ”kinesisk lösning” som alternativ till den liberala demokratin och de internationella institutioner som västvärlden byggt upp sedan andra världskriget. Det märks i den militära upptrappningen i Sydkinesiska sjön, som Kina menar är ett kinesiskt innanhav, och det märks i cyberrymden. I början av april avslöjades Operation Cloud Hopper, en cyberattack med ”en aldrig tidigare skådad potential att få tag i immaterialrättslig och känslig data”, riktad mot bland andra Sverige (SvD 5/4). Avsändaren var det kinesiska hackernätverket APT10, som misstänks arbeta för kinesiska underrättelsetjänsten.

Att Sverige var ett mål är inte det minsta förvånande. Svenska Försvarets radioanstalt (FRA) är djupt involverade i den amerikanska underrättelseapparaten, vilket är klokt sett till Sveriges säkerhetspolitik där den transatlantiska länken utgör livlinan vid skarpt läge. I läckta dokument beskriver NSA sina svenska samarbetspartners som ”extremt kompetenta” (New York Review of Books, 19/1). Men det innebär också att den som vill luska reda på amerikanska försvarshemligheter kan ta vägen via Lovön.

Annons
X

I den kinesiska doktrinen är ekonomisk säkerhet ett nationellt intresse, varför statens cyberkapacitet kan användas för att främja ekonomiska intressen i utlandet. Det finns misstankar om att kinesiska underrättelseorganisationer ger inhemska företag ekonomiska medel, så att de kan lägga sig lågt nog att vinna upphandlingar av telekominfrastruktur i andra länder – i utbyte mot att man får möjlighet att avlyssna trafiken (Economist 4/8-12). Trots att flera andra länder – däribland Australien och Tyskland – hade stoppat Huawei, ett företag som står den kinesiska staten mycket nära, från att delta i upphandlingar av bland annat bredbandsnät med hänvisning till säkerhetsrisken, såg den svenska staten inga problem med att låta dem sköta utbyggnaden av 3G- och 4G-nätet åt Telenor och Tre.
”Operatörerna är själva ansvariga för sina val av leverantörer”, sade Annica Bergman, chef för nätsäkerhetsavdelningen på tillsynsmyndigheten PTS till Computer Sweden när det begav sig (10/10-12). Tyvärr har inte mycket ändrats.

En ny rapport från Mannheimer Swartling visar att andra länder, såväl i EU som i USA och Australien, har lagstiftning som innebär att utländska investeringar i infrastruktur som är av nationellt säkerhetsintresse måste granskas, och kan stoppas, av regeringen. Men i Sverige saknas fortfarande sådan lagstiftning – trots att debatten har förts sedan 2009 när Huawei vann sitt första kontrakt, och blossat upp igen både inför Nordstream 1 och 2.
Nyligen uppdrog Europaparlamentet till kommissionen att ta fram ett förslag på ny lagstiftning om utländska investeringar, men det lär dröja innan en sådan är på plats. Svenska säkerhetsinressen borde vara en fråga för Sveriges riksdag. Man måste inte vänta in hela EU för att skärpa regelverket.

Vi lever återigen i en tid av geopolitisk oro. Då duger det inte att sätta säkerheten på undantag. För att tala med Thukydides: ”De starka gör vad de kan. De svaga uthärdar vad de måste”.

Stäng

POLITISKA CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – Tove Lifvendahls kommentarer direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se
    Annons

    Gårdagens krigare. Hur ser de moderna ut?

    Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X