Annons

Väcker frågan – syftet med Nobelstiftelsens rävspel?

Till vänster: Yasunari Kawabata tar emot Nobelpriset av kung Gustav VI Adolf. Till höger: Nobelstiftelsens vd, Lars Heikensten.
Till vänster: Yasunari Kawabata tar emot Nobelpriset av kung Gustav VI Adolf. Till höger: Nobelstiftelsens vd, Lars Heikensten. Foto: TT och SvD

Svenska Akademien gick mycket grundligt till väga när man öppnade sig för nya språkområden och för 50 år sedan gav Nobelpriset till japanen Yasunari Kawabata. Kaj Schueler har läst de nu offentliggjorda handlingarna kring valet – och ställer sig frågan om inte Nobelstiftelsen gjorde ett misstag när de stoppade utdelningen av Nobelpriset i litteratur i höstas.

Under strecket
Publicerad

Kung Gustav VI Adolf delar ut Nobelpriset i litteratur till Yasunari Kawabata 1968.

Foto: TT Bild 1 av 3
Foto: IBL Bild 2 av 3

Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten och Akademiens före detta ständiga sekreterare Sara Danius hälsar på pristagare på Nobelfesten 2018.

Foto: Henrik Montgomery/TT Bild 3 av 3

1968 års Nobelpristagare i litteratur, japanen Yasunari Kawabata, var en kompromiss i en situation då det var starkt delade meningar om vem som skulle få priset. Svenska Akademien som helhet röstade nämligen ner Nobelkommitténs huvudkandidater, Samuel Beckett och André Malraux.

När Nobelkommittén i början av september lämnade in sitt förslag till årets litteraturpris var den delad. Majoriteten, det vill säga tre personer, efter att Erik Lindegren avlidit på våren, ville se Samuel Beckett som det årets pristagare, medan minoriteten bestående av Anders Österling och Eyvind Johnson pläderade för den franske författaren och kulturministern André Malraux.

Annons
Annons
Annons