Annons
X
Annons
X

”Utvisa inte våra experter”

Arbetskraftsinvandring kan lösa stora problem för svenska företag som har svårt att hitta rätt kompetens. Men de förslag som nu lagts fram riskerar att förvärra problemet med utvisningar och personliga tragedier för arbetskraftsinvandrare, skriver företrädare för organisationer och företag.

Debatten om arbetskraftsinvandring
Näringsminister Mikael Damberg.
Näringsminister Mikael Damberg. Foto: Marcus Ericsson/TT

DEBATT | ARBETSKRAFTSINVANDRING

Arbetskraftsinvandringen bidrar varje år med 10 miljarder till svensk produktion. Behovet av fler arbetskraftsinvandrare är stort. Ändå verkar Sveriges utgångspunkt vara att begränsa snarare än uppmuntra – och den största förloraren på det är vi själva.

Nästan parallellt med näringsminister Mikael Dambergs och LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldssons utspel om arbetskraftinvandring på DN Debatt den 13/2 gick remisstiden ut för utredningen Stärkt ställning för arbetskraftsinvandrare på arbetsmarknaden. Dambergs och Thorwaldssons idéer om att återgå till en gammal och för näringslivet destruktiv arbetsmarknadsprövning har kritiserats i åtskilliga repliker.

Mest förvånande är kanske ändå att Damberg lägger fram förslag utan koppling vare sig till direktiv eller resultat av den utredning hans regering presenterat. Utom möjligen att både utspel och utredning andas en underliggande negativ syn på arbetskraftsinvandring och en misstro på företags förmåga att erbjuda bra arbetsvillkor.

Annons
X

En sak i utredningen – ett förslag att göra det möjligt för arbetsgivare att slippa bli bestraffade om de på eget initiativ rättar till misstag som gjorts – frångår denna negativa grundsyn. Därutöver ser vi i betänkandet inte mycket av det vi i likhet med stora delar av det svenska näringslivet med behov av kompetens och stora svårigheter att rekrytera har efterfrågat för att lösa det akuta problemet med utvisningar av efter­traktad arbetskraft. Snarare är risken stor att vi, om förslagen antas, i ännu högre grad utsätter arbetskraftsinvandrare för personliga tragedier och försvårar för arbetsgivare som är beroende av deras kompetens för att vara fortsatt verksamma i Sverige.

Utredningen:

  • Saknar diskussion kring, eller förslag till förbättringar rörande, den skrivning i utlänningslagen som förhindrar att helhets- eller skälighetsbedömningar görs vid mindre avvikelser i villkoren (tillstånd ska återkallas vid avvikelse, snarare än kan eller får).
  • Föreslår att fängelse i upp till ett år införs som standard­straff för arbetsgivare som avviker från villkoren.
  • Föreslår att tiderna då arbetskraftsinvandrare ska ha påbörjat arbete efter att tillstånd givits, eller ha skaffat nytt arbete om anställningen upphört, kortas ner till högst tre månader.
Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Vi begär i stället:

    • Möjliggör helhetsbedömningar utifrån arbetskraftsinvandrarens perspektiv. I Migrationsverkets efterkontroller leder minsta avvikelse från kollektivavtal någon gång under tillståndstiden till utvisning. Det kan handla om en försäkring som varit omöjlig att teckna den första månaden av tillståndstiden på grund av att arbetstagaren inte hunnit få ett personnummer.

    Migrationsverket ska i sin bedömning lagen utgå ifrån vad som gäller i kollektivavtal eller praxis i branschen eller yrket. Men kollektivavtal styr strikt bedömningen vilket skapar problem eftersom arbetsmarknaden regleras av tusentals kollektivavtal och en stor del av företagen inom till exempel it-branschen har andra avtalslösningar än kollektivavtal. 

    Vi anser att rättspraxis måste finnas tillgänglig för arbetsgivare och helhetsbedömningar krävs. I annat fall riskerar arbetskraftsinvandrare utvisas på oklara grunder. Tillstånd bör medges om arbetskraftsinvandraren utifrån en helhetsbedömning har lika bra eller bättre villkor än sina svenska kollegor. Därtill ska tillstånd inte dras tillbaka om enskilda av­vikelser inte på något påtagligt sätt gör villkoren sämre än vad som i genomsnitt gäller för branschen eller yrket.

    • Begränsa straffpåföljder till de fall där uppsåtet att kringgå lagstiftningen varit uppenbart. Eftersom det är i praktiken omöjligt att bestämma vad som i varje enskilt fall är att anse rätt villkor, är det orimligt att ha fängelse som standardpåföljd vid avvikelse från villkoren. Det sänder ut förödande signaler gentemot de arbetsgivare som är i starkt behov av arbetskraft inom bristområden.

    Straffpåföljder ska vara tydligt begränsade till de fall där villkoren sammantagna kraftigt understiger dem som gäller inom aktuell bransch, eller där arbets­givare och arbetskraftsinvandrare, genom skenanställning eller på annat sätt, uppenbart söker kringgå reglerna.

    • Gör Migrationsverket till en servicemyndighet  på riktigt. Om omsorgen av arbetskraftsinvandraren är verklig så ska det vara ett självklart krav på Migrationsverket att ge fullödig service till arbetsgivare för att underlätta arbetskraftsinvandringen. Det finns en samlad nytta av att vi får fler färdigutbildade, skatte­betalande arbetskraftsinvandrare som bidrar med tillväxt och innovation till vårt land.

    I november 2016 fattade en enig riksdag ett viktigt beslut: att ge nämnda utredning ett tilläggsdirektiv för att undersöka i vilken omfattning arbetskrafts­invandrare nekas arbetstillstånd på grund av omedvetna avvikelser från arbetsgivare, att rättspraxis skulle gås igenom och att skyndsamma åtgärder krävdes för att motverka fler fall av utvisningar. Dessvärre ignorerades riksdagens beslut av regeringen, och vi ser att utredningens förslag lägger ytterligare en våt filt över arbetskraftsinvandringen.

    Samtidigt eskalerar problemen med utvisningar, vilket drabbar både enskilda individer och Sverige som behöver arbetskraftsinvandrarna mer än de behöver oss. Ta hänsyn till våra tre krav: de är en förutsättning för att ett väl fungerande system för arbetskraftsinvandring ska bli verklighet!

    Anne-Marie Fransson

    förbundsdirektör IT&Telekomföretagen inom Almega

    Maria Rankka

    vd Stockholms Handelskammare

    Anna-­Karin Hatt

    vd Almega

    Günther Mårder

    vd Företagarna

    Sergio de Brito

    vd Sogeti Sverige

    Lars Kry

    vd Sigma IT Consulting

    Leendert Venema­

    vd Cap­gemini Nordics

    Henrik Tjärnström

    vd Kindred Group (före detta Unibet Group)

    ­Per Helin

    grundare och vd Publit

    Johan Johansson

    vd 3

    Per Johanson

    vd Tieto

    Glenn ­Arnesen

    vd IFS Scandinavia

    Carl-Johan ­Hamilton

    vd Ants, ordförande IT&Telekomföretagens IT-kompetensråd

    Ulrik Bengtsson

    vd Betsson

    Frederic Laziou

    vd Tacton Systems

    Katarina­ Berg

    chief HR officer, ­Spotify

    Alan Mamedi och Nami Zarringhalam

    grundare­ Truecaller

    Dinesh Nayar

    vd och grundare Fyndiq

    Jacob de Geer

    vd och medgrundare Izettle

    Axel Kling

    vd Snow Software

    Fredrik Wetter­hall

    grundare och vd Optolexia

    Oscar Hedlund

    vd Comparo

    Nils Bildt

    ordförande ­Teleopti

    Martin Jacobson

    vd och grundare Supertext

    Henrik Eskilsson

    grundare och vd Tobii

    Annons

    Näringsminister Mikael Damberg.

    Foto: Marcus Ericsson/TT Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X