Annons
X
Annons
X

”Utsläppshandeln har inte försvagat industrin”

Att klimatpolitiken jagar industriföretag bort från Europa är helt enkelt inte korrekt. I stället har den stärkt den europeiska industrins konkurrenskraft, skriver Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker, i en replik om EU:s utsläppshandel.

Magnus Nilsson
Magnus Nilsson Foto: Privat

REPLIK | UTSLÄPPSHANDEL

Det moderna industrisamhällets expansion har skett utan hänsyn till klimatet. Det håller inte längre. Vi måste få ned utsläppen av växthusgaser. FN:s Parisavtal siktar mot global klimatneutralitet under andra halvan av detta sekel.

Koldioxidutsläppen orsakas främst av förbränning av fossila bränslen för energiändamål. Att fasa ut fossilbränslena är en gigantisk utmaning, men rent tekniskt faktiskt relativt okomplicerat. Det handlar om att effektivisera och övergå till förnybart.

Processutsläppen från främst stål- och cementindustrin är en betydligt svårare nöt att knäcka, eftersom de inte är kopplade till energiförsörjningen utan är en del av själva tillverkningsprocessen. Antingen krävs helt nya tillverkningsmetoder eller att den producerade koldioxiden hindras att nå atmosfären (till exempel genom lagring i berggrunden). Hittar man ingen lösning måste nog verksamheten avvecklas.

Annons
X

Bo-Erik Pers, vd för Jernkontoret, är orolig för att tuffare regler för EU:s utsläppshandel ska hota svensk stålindustri (SvD 9/3). Men att trappa ned och skjuta upp klimatpolitiken är kortsiktigt tänkt och skänker ingen trygghet.

Det är samtidigt inte rimligt att de som arbetar i processindustrin eller bor på orter som är beroende av dessa anläggningar ensamma får bära kostnaden för omställningen. Att hejda klimatförändringarna är en angelägenhet för alla. En klimatpolitik som bedrivs utan solidaritet med dem som objektivt missgynnas kommer att möta protester och bromsas upp.

En kraftfull klimatpolitik förutsätter därför en stat med ekonomiska muskler som kan satsa forskningspengar på en industriell förnyelse, men som också – om detta inte fungerar – erbjuder anställda och befolkningen i gemen en social trygghet i form av omskolning, utbildningsmöjligheter, en bra a-kassa etc.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Hotet består inte, vilket Pers påstår, av att EU:s utsläppshandel sätter alltför stark press på industrin, utan av risken att branschorganisationer som hans egen fokuserar på att bekämpa klimatpolitiken i stället för att förnya den egna industrin. En lovande möjlighet är att använda vätgas i stället för kol som reduktionsmedel, en lösning SSAB, LKAB och Vattenfall nu satsar stort på.

    Pers hävdar att utsläppshandeln undergräver industrins konkurrenskraft. Det finns ingen som helst grund för detta påstående. Hittills har tilldelningen av gratis utsläppsrätter till bland annat stålindustrin tvärtom alltid varit större än vad företagen behövt för att täcka sina utsläpp. Anläggningar inom EU har således tack vare utsläppshandeln haft en extra inkomst som konkurrenter i resten av världen saknat. Utsläppshandeln har således inte försvagat utan i stället stärkt den europeiska industrins konkurrenskraft!

    På sikt, när utbudet av utsläppsrätter minskar, kommer läget att förändras. Men det gäller inte enbart de europeiska företagen. I ett antal tunga delstater i USA och Kanada omfattas den tunga industrin redan av liknande system, och under 2017 kommer Kina att etablera en utsläppshandel som väldigt mycket liknar EU:s. Bilden Pers försöker förmedla av att klimatpolitiken jagar industriföretag bort från Europa är helt enkelt inte korrekt.

    Magnus Nilsson

    klimatpolitisk analytiker, författare till ”Uppdatera klimatpolitiken” (Arena idé 2014)

    Annons
    Annons
    X

    Magnus Nilsson

    Foto: Privat Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X