Annons
Recension

Folkmord eller Min lever är meningslösUtmanande resa i incestuös civilisation

Alexandra Lindholm ger stadga som änkan i Teater Tillsammans uppsättning av Werner Schwabs ”Folkmord”.
Alexandra Lindholm ger stadga som änkan i Teater Tillsammans uppsättning av Werner Schwabs ”Folkmord”. Foto: Lanna Olsson

Teater Tillsammans visar rejält mod med sin iscensättning av Werner Schwabs pjäs ”Folkmord”. Texten är ett träsk av perverterad språklighet, maktspel och begär.

Publicerad

Fekaldramatik, radikalkomedier och teaterförintelsespel – det var genrenamn som österrikaren Werner Schwab gav sina pjäser. Han hittades död på nyårsdagen 1994, bara 35 år gammal. Han var utbildad skulptör, söp bort sitt liv. Han skrev ofta om starka mödrar/kvinnor och incestuösa övergrepp men möjligen mest om hierarkiska strukturer, om hur människan kan rationalisera förakt och hat så effektivt att det leder till organiserad utrotning.

Schwab var del av en tysk teatertradition av groteska överdrifter. Han gick hårt åt det österrikiska arvet av medlöperi och fascination inför fascism. Han var under sin livstid en ung version av Thomas Bernhard, och han blev ett mellanled innan Elfriede Jelinek tog över sättet att häckla nationalism och självgod borgerlighet via olika former av smuts, undergång och djuriska drifter. Han skrev undergångsbeskrivningar med snärtiga aforismer. Texterna löper amok, är implosioner av äckel över inhumana mekanismer.

I ”Folkmord” skildras en incestuös civilisation som håller på att förgöra sig själv, skriver Lars Ring.

Foto: Lanna Olsson Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons
Annons