X
Annons
X

Utlandsbevakning riskerar utarmning

SKIFTE Utifrånperspektivet blir svagare i takt med att tidningarnas fasta korrespondenter blir färre. Fritzl-fallet illustrerar en tänkbar konsekvens av skiftet i ­nyheternas geografi: det kortsiktigt säljbara kan tränga ut det långsiktigt relevanta, skriver Arne Ruth.

När en av SvD:s mest namnkunniga medarbetare, Richard Swartz, karakteriserade sin egen och andra tidningars rapporter om Fritzlrättegången i Österrike som "hisnande funderingar /... / som i sin spekulativa torftighet kan få vem som helst som kokar soppa på en spik att framstå som en gourmetkock" (SvD 24/3) möttes han av tystnad tills han fick understöd i sin kritik av Göran Rosenberg (DN 9/4). De båda artiklarna har utlöst en viktig debatt om huruvida kvällstidningarnas och den kommersiella televisionens personfixerade nyhetsbevakning är på väg att övertas av morgontidningar med kvalitetsanspråk och av public service tv (DN 15/4 och SvD 14/4).

Göran Rosenberg påpekar att en morgontidning som vill värna om sin marknad måste erbjuda journalistik som kvällstidningen saknar. När det gäller utrikesbevakning är detta inte längre självklart. Och ingen ansvarig redaktör har ännu kommenterat följderna av den pågående förändringen av villkoren för rapportering från Sveriges omvärld. Det publicistiska landskap där Swartz och hans korrespondentkolleger har verkat avlövas just nu i det tysta. SvD har fortfarande kvar
en anställd korrespondent, Rolf Gustafsson i Bryssel. I övrigt sköts bevakningen av kontraktsbundna frilansare, så kallade stringers, eller av hemmabaserade medarbetare som skickas ut till sina bevakningsområden "när det behövs". Utvecklingen på Dagens Nyheter går i samma riktning. Paristjänsten har avvecklats och detsamma sker nu med korrepondentplatsen i Berlin.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X