Annons
X
Annons
X

Utjämning hämmar Stockholm

Dagens utjämningssystem mellan olika kommuner är ett stort problem för Stockholm. Det slår sönder drivkraften för både tillväxt och bostadsbyggande. Det är dags för en grundlig översyn, skriver Fredrik Johansson och Sofia Linder, Stockholms Handelskammare.

En ny undersökning från Stockholms Handelskammare visar att Stockholmsregionens kommunpolitiker anser att skatteutjämningssystemet inte bara missgynnar Stockholm, utan att det dessutom dämpar tillväxten och bostadsbyggandet i regionen.

Debatten om skatteutjämningen
har länge handlat om rena fördel
ningsfrågor. Vad en kommun vinner förlorar en annan. Från en Stockholmshorisont har detta varit viktigt då systemet onekli
gen drabbar regionen. Systemets
destruktiva roll för tillväxt
och utveckling, för att det skapas
nya resurser, har däremot kommit i skymundan.

Det är här diskussionen borde föras. Hur skapar vi ett system för omfördelning – för vilken det naturligtvis kan finnas motiv – som inte samtidigt delvis eller helt eroderar incitamenten för en kommun att attrahera nya medborgare eller nya företag? Som stimulerar byggande i stället för att motverka det. Som tar hänsyn till att Stockholmsregionen växer snabbare än på mycket länge och att politiska beslutsfattare i regionen måste ha incitament att välkomna den tillväxten.

Annons
X

Stockholms Handelskammare har frågat kommunstyrelseordförandena i länets samtliga kommuner vad de tycker om skatteutjämningen. 21 av 26 svarade och bilden är entydig: Systemet undergräver drivkrafterna till ökad sysselsättning
och ekonomisk tillväxt. Dessutom
hämmas bostadsbyggandet.

Stockholm tillhör Europas snabbast växande städer och storstadsregioner. De senaste åren har länet varje år ökat med 35000–40000 invånare. Bara under innevarande decennium prognostiseras länets befolkning öka med 348000 invånare. Det ställer stora krav på bostadsbyggande, transportinfrastruktur samt utbyggnad av vård, skola och omsorg.

Stockholms län står i dag för 22 procent av Sveriges befolkning, 50,3 procent av de statliga direkta skatterna och 31 procent av Sveriges BNP. Samtidigt får länet endast 6 procent av de 82 miljarder kronor som skatteutjämningssystemet omsluter.

Stäng

SvD:s NYHETSBREV – dagens viktigaste nyheter direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Därtill finns det dolda omfördelningseffekter inom systemet som bidrar till att Stockholms län i realiteten bidrar med 12,5 miljarder netto till utjämningen i stället för det bidrag på 4,5 miljarder netto som systemet ger sken av.

    Dagens skatteutjämningssystem och det stora skatteuttaget utgör ett hinder för huvudstadsregionens utveckling. En överväldigande majoritet av länets kommuner, 90 procent, anser att systemet missgynnar Stockholms län och 52 procent att den egna kommunen missgynnas.

    Särskilt alarmerande är att 81 procent anser att kommuner som sköter sin verksamhet och ekonomi effektivt missgynnas.

    Tre av tio kommuner, 29 procent, uppger att de förlorar ekonomiskt på en befolkningsökning i skatteutjämningssystemet. Endast 24 procent svarar att de tjänar på att öka sin befolkning. 67 procent av kommunstyrelseordförandena hävdar att det finns inslag i systemet som dämpar den egna kommunens bostadsbyggande. Det är svar som måste tas på allvar. Inte minst då bostadsmarknaden i regionen har accelererande obalanser.

    Grundproblemet med dagens skatteutjämningssystem, vilket utjämningskommittén tyvärr valde att förbise, är att delsystemet för inkomstutjämning är så långtgående att det undergräver kommunernas drivkraft att utvecklas.

    Varje kommun som från ett år till ett annat får en ökning av sin skattekraft i relation till riksgenomsnittet riskerar en ”marginalskatt” på uppemot 90–95 procent. Samtidigt kostar tillväxt i form av ökade kommunala kostnader för nya medborgare. Skatteutjämningen måste balanseras mot incitamenten för tillväxt.

    Utjämningssystemet är inte heller långsiktigt hållbart. Systemet står inför flera utmaningar som innebär ökade ekonomiska påfrestningar, bland annat en växande andel äldre i befolkningen.

    En framskrivning av dagens system till 2030, som vi låtit analysföretaget WSP göra, visar att Stockholmskommunernas bidrag på 4,6 miljarder kronor netto 2012 (länet 4,5 miljarder kronor) kommer att motsvara en avgift på 12,3 miljarder kronor år 2030 om inte åtgärder vidtas.

    Ytterligare ett problem är att systemet är så komplext att endast ett fåtal personer begriper sig på det. Denna bild bekräftas av att 95 procent av kommunstyrelse-ordförandena svarar att systemet är komplext och svårbegripligt. Man kan ju då fråga sig hur kommunmedborgarna upplever det.

    Dagens extremt komplexa och tillväxthämmande system har utretts sex gånger sedan 1996 och behöver ersättas av ett nytt. Men det som utredningen landat i kan inte vara alternativet.

    Ett framtida system kan naturligtvis innehålla komponenter av
    omfördelning

    förutsättningarna
    mellan olika landsändar skiljer sig. Men det får inte som dagens slå sönder och motverka de kommunala incitamenten för tillväxt och utveckling. Det råder bred politisk enighet om att höga marginalskatteeffekter hämmar viljan att arbeta. Om den insikten överförs till den kommunala ekonomin, så blir behovet av en grundlig reform uppenbar.

    FREDRIK JOHANSSON

    analys- och policychef Stockholms Handelskammare

    SOFIA LINDER

    analytiker Stockholms Handelskammare

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X