Utebliven beröring är ett borttappat språk

En uppskattande hand på axeln, en tröstande klapp eller en liten vänskaplig knuff – nej, inte nu.

Beröring är ett språk som får oss att fungera socialt, men så här i coronatider kan vi inte använda det.

Under strecket
Johanna Cederblad/TT
Publicerad
Beröring är naturligt för oss då vi vill trösta den som är ledsen. Arkivbild.

Beröring är naturligt för oss då vi vill trösta den som är ledsen. Arkivbild.

Foto: Stina Stjernkvist/TT
Inom sporten är klappar och kramar ett sätt att peppa. Arkivbild.

Inom sporten är klappar och kramar ett sätt att peppa. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT
En klapp på axeln i en tuff stund. Tidigare migrationsministern Tobias Billström (M) fick en klapp på axeln av dåvarande biståndsministern Gunilla Carlsson (M) efter en jobbig utfrågning i riksdagen 2013. Arkivbild.

En klapp på axeln i en tuff stund. Tidigare migrationsministern Tobias Billström (M) fick en klapp på axeln av dåvarande biståndsministern Gunilla Carlsson (M) efter en jobbig utfrågning i riksdagen 2013. Arkivbild.

Foto: Henrik Montgomery/TT
Annons

I vanliga fall tänker vi nog inte så mycket på att vi rör vid varandra, men nu när vi inte kan så har vi nog många märkt att något saknas i vår kommunikation, konstaterar Helena Wasling, doktor i fysiologi, som forskar om beröringens betydelse vid Sahlgrenska akademin i Göteborg.

– Hudkänsel är inget vi pratar om, men vi använder beröring väldigt naturligt, säger hon.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons