Annons
X
Annons
X

”Utbildning lönar sig inte tillräckligt i Sverige”

Av 23 rika OECD-länder har Sverige den ­lägsta utbildningspremien. Vår låga avkastning på utbildning och human­kapital är på sikt inte förenlig med Sverige som ledande kunskaps­nation, skriver professor Johan Eklund.

Johan Eklund
Johan Eklund Foto: Pressbild

DEBATT | UTBILDNING

Sverige har en, i internationella sammanhang, låg utbildningspremie. Detta är problematiskt på flera sätt, och är sannolikt en starkt bidragande faktor till den svenska arbetsmarknadens dåliga funktionssätt. Nyligen publicerade forsknings­resultat från Entreprenörskapsforum visar att den svenska bruttolönepremien (lön före skatt) ligger på cirka 4 procent per utbildningsår vilket kan jämföras med motsvarande siffra i Tyskland som ligger på 9,5 procent. Den låga utbildningspremien betyder helt enkelt att det lönar sig dåligt med utbildning i Sverige.

Att svenska studenter har relativt svaga incitament för att investera i utbildning ger i sin tur negativa konsekvenser för arbetsmarknaden. Den låga utbildningspremien kan också tolkas som tecken på att det svenska utbildningsväsendet misslyckas med att förmedla ett humankapital till studenterna motsvarande andra länder med en högre utbildningspremie, till exempel Finland, Norge, Danmark och Tyskland samt 18 jämförbara länder. En starkt bidragande faktor till den låga utbildningspremien är naturligtvis det faktum att Sverige har OECD:s högsta minimilöner vilket pressar samman lönestrukturen.

Detta påverkar i sin tur företagens möjligheter att växa, vara internationellt konkurrenskraftiga och har i slutändan även negativa effekter på väl­färden. Aspirerar Sverige på att vara en ledande kunskapsnation måste utbildningspremien på sikt stiga kraftigt.

Annons
X

Av de 23 rika OECD-länder som ingår i studien har Sverige alltså den lägsta utbildningspremien. Sett över ett antal utbildningsår ackumulerar det till ansenliga skillnader. Tas Sveriges förhållandevis progressiva inkomstskatteskala i beaktande så blir utbildningspremien (nettopremien) naturligtvis ännu lägre.

Det finns i dag en otillfredsställd efterfrågan på arbetskraft med rätt kompetens vilket bland annat framgår av en trendmässig uppgång i vakanstalen sedan mitten av 1990-talet. Svensk ekonomi skulle ha haft en högre tillväxt och bättre produktivitetsutveckling om dessa tjänster hade fyllts på med arbets­kraft med efterfrågad kompetens. Till detta kommer att vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas.

Vid en diskussion om arbetsmarknaden är det lätt att göra misstaget att se arbetskraften som ­något homogent. Så är naturligtvis inte fallet; kunskaper, förmågor och kompetenser – humankapitalet – skiljer sig åt mellan olika individer. Human­kapital består av en uppsättning färdigheter och kunskaper vilka gör individen produktiv och förmögen att arbeta. Långt ifrån alla dessa förmågor går att förvärva genom utbildning. Alla former av utbildning är inte heller förenade med uppbyggnad av humankapital, vissa bör i stället betraktas som konsumtion.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Den låga utbildningspremien kombinerat med en illa fungerande matchning på arbetsmarknaden talar för att utbildningsbeslut påverkas av ”konsumtionsöverväganden” snarare än att primärt betrak­tas som investeringsbeslut, det vill säga studenter väljer i alltför hög grad utbildningar som är ”roliga”, självutvecklande och så vidare snarare än att fokusera på utbildningar som ger goda möjligheter till anställning. Med en alltför låg utbildningspremie följer alltså ett matchningsproblem där indi­vider ges otillräckliga incitament att välja utbildningar där det finns en efterfrågan från arbetsgivare.

    Lönespridningen bör därför öka för att bättre spegla skillnaderna i marginalproduktivitet och för att öka incitamenten att betrakta utbildning som ett investeringsbeslut snarare än ett konsumtions­beslut. En långsiktig kompetensförsörjning och minskade matchningsproblem förutsätter att utbildningspremien stiger.

    Den låga utbildningspremien har inte bara bety­delse för individen, den är även relevant för Sveriges aggregerade ekonomiska utfall, det vill säga svensk konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Min slutsats är att vår låga avkastning på utbildning och human­kapital på sikt inte är förenlig med Sverige som ledande kunskapsnation. För att förbättra arbets­marknadens funktionssätt och stärka incitamenten att välja produktiva utbildningsinrikt­ningar bör utbildningspremien tillåtas stiga avsevärt. I praktiken innebär detta en ökad lönespridning och minskad progressivitet i inkomstskattesystemet.

    **Johan Eklund **

    vd för Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi vid Internationella handelshögskolan i Jönköping

    Johan Eklund Foto: Pressbild
    Annons
    Annons
    X

    Johan Eklund

    Foto: Pressbild Bild 1 av 3

    Längre utbildning måste ge mer för den som studerar, skriver Johan Eklund.

    Foto: Anders Wiklund/TT Bild 2 av 3

    Johan Eklund

    Foto: Pressbild Bild 3 av 3
    Annons
    X
    Annons
    X