Annons

Lena Johannesson:Utanför bion men innanför konventionen

Större delen av de rörliga bilder som producerades under 1900-talet var inte ämnade för biograferna. Dessa ofta dokumentära upptagningar – privatfilmer, undervisningsfilmer med mera – utgör en filmhistoria i sig, som i en ny bok belyses av ett tjugotal svenska forskare.

Publicerad
Stillbild ur en amatörfilm på dvd-skivorna som medföljer ”Välfärdsbilder”.
Stillbild ur en amatörfilm på dvd-skivorna som medföljer ”Välfärdsbilder”.

**Välfärden (i bestämd form) **och välfärdssamhället måste höra till de märkligare metaforerna i nutidssvenskan. De står för utopier som erövrat en ställning som epokbegrepp utan att kunna avgränsas i tid och rum, som antikens guldålderföreställningar. Dessutom gärna som svenska före­teelser, fastän Peter Englund har visat att Weimarrepubliken var den första välfärdsstaten. Begreppens nuvarande slagträfunktion i debatten och lätt heroiserade funktion som nostalgikategorier, kombineras emellertid med ett ökande intresse för deras uppkomst. Under senare år har det kommit en rad omprövande arbeten om den värderingskultur som omgivit de stora ”välfärdsmentorerna” SAP och LO. Till den modernitetskult och konsumism som ingått i välfärdsdefinitionen räknas sedan länge de fotobaserade medierna, kamerabilden och filmen, som har setts som genuina framgångsteknologier och förmodade bärare av en ny visuell kultur.

Stillbild ur en amatörfilm på dvd-skivorna som medföljer ”Välfärdsbilder”.

Bild 1 av 1
Annons
Annons
Annons