Annons

Torbjörn Elensky:Utan Schopenhauer ingen Schrödinger

Erwin Schrödinger (t v) var en stor beundrare av Arthur Schopenhauers (t h) tänkande.
Erwin Schrödinger (t v) var en stor beundrare av Arthur Schopenhauers (t h) tänkande. Foto: TT

Före första världskriget var det vanligt att vetenskapsmän och humanister tog intryck av varandra. Det visar inte minst det fruktbara utbyte som Nobelpristagaren Erwin Schrödinger hade av filosofen Arthur Schopenhauers verk. 

Under strecket
Publicerad

För några år sedan i London såg jag en lapp upptejpad på stolpar och anslagstavlor som efterlyste en bortsprungen katt vid namn Schrödinger. Jag skrattade till, lite osäker på om den där katten verkligen fanns eller inte. Det kan ju ha varit ett skämt. Den österrikiske teoretiske fysikern Erwin Schrödinger har sedan ett antal år, tack vare memer med katter i lådor, blivit den, näst Einstein, som också blivit föremål för otaliga memer, mest kände av 1900-talets banbrytande vetenskapsmän.

Syftet med tankeexperimentet var att illustrera så kallade kvanttillstånd: en katt placeras i en låda tillsammans med ett radioaktivt ämne, som har 50 procents chans att sönderfalla inom en timme. Om det gör det ska en hammare krossa en ampull med cyanid, varpå katten dör. Enligt det kvantmekaniska synsättet anses katten vara samtidigt levande och död efter en timme, tills lådan öppnas och avgörandet fälls. I själva verket ville Schrödinger visa på en ofullkomlighet hos kvantmekaniken, men någon med större förmåga på det fältet kan förklara detta i en annan artikel.

Annons
Annons
Annons