Annons

”Usch, vad jag känner igen mig”

Foto: TT

Mitt i prick. Så tycker många läsare om förra veckans Idagserie om ”curlingföräldrar”. De – föräldrar, lärare, daghemspersonal med flera – känner väl igen sig. Och ingen verkar helt nöjd med hur vi behandlar, eller blir behandlade av, våra barn. Vi på Idagsidan är glada över att ha startat en debatt om dagens barnuppfostran, vi hoppas den ska bli kreativ. I morgon publicerar vi än fler läsarbrev.

Publicerad 19 januari 2004.

Under strecket
Publicerad
Bild 1 av 1

Oerhört roligt och sorgligt att läsa om curlingföräldrar. I mitt umgänge har vi ofta diskussioner om hur vi (kanske mycket i min generation – 60-talist – och innerstadsmedelklass) kräver full insyn i barnens liv då vi inte är med dem. Vi står inte ut med att vi inte har kontroll över barnens vardag. Vi geggar in oss i samtal med lärare och barnskötare, vi pratar med rektorer och skriver brev till stadsdelsnämnder med mera. Vi är livrädda för att våra barn ska bli illa behandlade av auktoriter, inte sedda och inte mötta med respekt. Och så handlar det till stor del om vår egen rädsla. Vi vet om det men fortsätter ändå...

I artikeln framgår det också, på ett så oerhört bra sätt, att vi ständigt brottas med vårt dåliga samvete. Precis som Hougaard också säger så måste det vara enormt problemfyllt att vara lärare i dag. Å ena sidan måste läraren hela tiden förankra alla beslut i den kritiska och starka föräldragruppen och å andra sidan möta klassbarn som vägrar att göra det som krävs för att klassen ska fungera. Usch, vad jag känner igen mig själv (och andra)!

Annons
Annons
Annons