Annons
Krönika

Roland Poirier Martinsson:USA-valet berör i våra vardagsrum

Under strecket
Publicerad

Få saker under 2012 kommer att uppmärksammas mer i Sverige än presidentvalet i USA. För det första är det viktigt hur USA mår, ekonomiskt och i relation till omvärlden. Därför dyker det ibland upp krav på att världen bör ha rösträtt, speciellt när det ser ut som en högerkandidat ska vinna. Det är såklart en vansinnig idé, men utgångspunkten är riktig. Politiken i USA får följdverkningar in i svenska vardagsrum.

Ett annat skäl är att presidentvalet alltid är en förbannat bra story. Förra gången var det extremt, med Barack Obama som hjälte och den otidsenliga Vietnamhjälten John McCain som kontrast. Men det ligger också i uppläggets väsen att skapa en gripande berättelse. Det är en tvekamp med enorma insatser, historiskt djup och starka biroller. Vi lär känna de inblandade som våra grannar, presenteras för deras familjer, ser deras starka och svaga sidor, goda och onda drag. Och sedan, första tisdagen i november, den dramatiska finalen.

För den som börjar intressera sig går det knappast att vända bort blicken. Mekanismerna är de samma som i goda dramer eller bästsäljande romaner.

Annons
Annons

För det tredje har nätet fört oss mycket närmare USA. För halvannat decennium sedan tvingades den som inte gick till bilioteket och läste
New York Times förlita sig till några få nyhetskorrars strövisa rapporter. Nu kan alla gå till källorna med den trevliga följden att svenska journalister som skriver om USA tvingats höja sin kvalitet.

Men det finns dessutom ett fjärde, och inte lika uppenbart, skäl att det amerikanska valet blivit så viktigt i vårt offentliga samtal. Landet har kommit att utvecklas till ett surrogat i vår egen, ständigt pågående diskussion om ideologi och politik.

Det riktiga genomslaget kom med Vietnam. Det går knappast att överskatta betydelsen som USA då fick för den svenska 68-vänstern. Sedan dess har det stått ett slag i Sverige kring varje viktigt politisk skeende i USA. Den som vunnit, i bemärkelsen etablerat sin tolkning som mest trovärdig, har kunnat skörda inhemska politiska vinster: Reagan och nyliberalismen, Clinton och Nya Moderaterna.

Slutsatsen är att journalister inför valet 2012 har ett större ansvar än vad första anblicken avslöjar. Det har funnits ett outtalat, antagligen också omedvetet, antagande att vissa journalistiska normer inte behöver följas lika strängt när rapporterna gäller USA. Egna värderingar har tillåtits i högre grad.

I valet 2004 blev detta som tydligast, då den gamla journalistikens synder samlevde med den nya teknikens möjligheter. Alla som ville kunde följa valet via amerikanska medier. Ibland undrade man om de svenska journalisterna ens rapporterade från samma planet. Fyra år senare hade mycket förändrats. Trots den oemotståndlige Obama i huvudrollen lyckades flera stora redaktioner ofta leverera bevakning av hög klass.

Hur kommer vi att uppfatta 2012? Några korrar idag är de kunnigaste och journalistiskt mest hederliga sedan Per T Ohlsson skrev från USA. Samtidigt tycker jag mig på en del håll märka en återgång till den allmänna slafsighet som gjorde bevakningen av Kerry/Bush till ett sådant lågvattenmärke.

Vem avgår med segern i den matchen?

Annons
Annons
Annons
Annons
Annons