Annons
X
Annons
X

USA har ledsnat på budgetkäbblet

Tio dagar med delvis nedstängda myndigheter – och ingen federal budget ännu i sikte. Nu syns tydliga tecken på irritation hos både demokrater, republikaner och vanliga amerikaner. Samtidigt tycks nästa ödesdatum, då USA påstås gå i konkurs, inte längre vara lika hugget i sten.

En amerikansk tv-nyhetskanal har döpt det pågående budgetbråket och nedstängningen av det offentliga USA till ”shutdown shame”, ungefär ”den skamliga nedstängningen”.
En amerikansk tv-nyhetskanal har döpt det pågående budgetbråket och nedstängningen av det offentliga USA till ”shutdown shame”, ungefär ”den skamliga nedstängningen”. Foto: ERIK BERGIN

NEW YORK

Den gula New York-taxin har stannat vid trottoaren, resan är betald och bakdörren är öppen. Men passageraren där bak sitter ännu kvar.

– Oj, ursäkta, utbrister hon när hon kommer på sig själv med att blockera en annars ledig bil.

– Vi var så inne i en diskussion om den här galna regeringen.

Annons
X

Chauffören och taxiresenären i New York representerar enligt opinionsundersökningar under senaste veckan åsikten hos den absoluta majoriteten av amerikanska folket, ovasett partisympatier: man är utless på käbblet och den politiska låsningen i Washington. I tio dagar nu har USA varit utan en budget. Federala myndigheter kör på sparlåga, de så omskrivna nationalparkerna förblir stängda. På onsdagen hamnade fokus i debatten hos tv-kanalerna tillfälligt på det uteblivna stödet till änkor efter soldater, som också fastnat i det infekterade budgetbråket.

Vad som förstås också höjer temperaturen är det annalkande datumet 17 oktober, då USA måste höja sitt skuldtak om inte nationen ska tvingas ställa in betalningarna på delar av sin statsskuld.

Men från att ha varit som hugget i sten för runt en vecka sedan så framstår deadlinen nu som en aning porös och en aning mindre hotfull (fast inte om man lyssnar på USA:s finansminister Jack Lew,
som på torsdagen utfrågades i senaten). Marknaderna lär visserligen fortfarande drabbas av panik om USA inte längre klarar av sina betalningar, villket aldrig tidigare hänt. Frågan är istället om den ”default” på lånen verkligen sker den 17, såvida inte lånetaket höjs.

Särskilt från republikanskt håll hänvisas allt oftare till de skattemedel som trots allt flyter in löpande i statens kassa, och som förstås kan användas till räntebetalningar på lånen.

– Vi har alltid tillräckligt med pengar för att kunna hantera våra skulder, hävdar senatorn Richard Burr, republikan från North Carolina, i New York Times.

Burr hänvisar också till en, obekräftad, beräkning enligt vilken den pågående nedstängningen av staten i det korta perspektivet sparar utgifter i form av bland annat innehållna löner, runt 35 miljarder dollar på en månad. Om det stämmer skulle staten överleva ännu en tid.

Det ingår visserligen i den allmänna retoriken från republikanskt håll att tona ned risken för vad som händer efter den 17 oktober. Men även andra tecken har börjat synas på att datumet inte behöver bli den riktiga panikdagen. Hos centralbanken Feds distriktsbank i New York har man en liknande åsikt, enligt uppgift till SvD Näringsliv. En källa som besökte Fed-byggnaden på södra Manhattan i veckan uppgav att man där inte tog lika allvarligt på hotet om betalningsinställelse som Vita Huset och finansdepartementet gör.

– De verkade inte särskilt oroliga över just den 17 oktober. Det kommer hela tiden in skattepengar, säger SvD Näringslivs uppgiftslämnare.

Att datumet 17 oktober naglades fast i kalendern beror på en beräkning från USA:s finansdepartement i september. Departementet har i flera månader använt kreativ bokföring för att så länge som möjligt skyffla undan kostnader och därmed undvika att den federala regeringen slår i lånetaket. Men i slutet av september meddelade finansministern Jack Lew att de möjligheterna är uttömda den 17 oktober, om inte politikerna innan dess beslutar om en höjning av hur mycket staten får låna.

– Då skulle finansdepartementet sitta med cirka 30 miljarder dollar för att möta nationens åtaganden, varnade Jack Lew i september i ett brev till representanthusets talman, republikanen John Boehner.

– Den summan räcker inte för nettoutgifterna under vissa dagar, som kan vara så höga som 60 miljarder dollar.

Vad som då händer är att regeringen tvingas till tuffa val mellan vad man betalar och vad man låter ligga, under absolut tvång att balansera den dagliga budgeten. Enligt finansdepartementet blir det oundvikligt att USA då behöver ställa in vissa betalningar på sin statsskuld, vilket anses kunna utlösa en ny global finanskris.

Ingen, möjligen bortsett från vissa Tea Party-politiker långt ut på högerkanten, tycks anse att det går att driva världens största ekonomi på det viset någon längre tid, om ens alls.

Men några republikanska kongrespolitiker kritiserar samtidigt Vita Huset och demokraterna för ”skrämselpropaganda” kring skuldtaket, när det istället kan ses som ett verktyg för att på sikt få bukt med USA:s beroende av billiga lån. Talmannen John Boehner i representanthuset, med republikanerna i majoritet, menar att en budgetöverenskommelse utan att samtidigt göra något åt nationens lånebehov är otänkbar.

– Varför spenderar vi inte bara det som kommer in? frågar sig republikanska senatorn Rand Paul från Kentucky i New York Times.

– Om du lade fram saken på det sättet så skulle det amerikanska folket tycka att det låter som en ganska bra idé.

Parallellt med att det trots allt ödesmättade datumet kring skuldtaket närmar sig så har fokus i debatten de senaste dygnen förskjutits något från sjukvårdsreformen Affordable Care Act, ”Obamacare”, till att mera handla om en kombinerad skuld- och budgetöverenskommelse mellan demokrater och republikaner. Eftersom president Obama ännu tvärvägrar att förhandla om att försämra Obamacare, så skulle andra utgiftsminskningar behöva tas in i överenskommelsen. Sannolikt skulle republikanerna också behöva gå med på någon form av skattehöjning.

Och oavsett hur långt statens dagliga skatteintäkter räcker så verkar det inte troligt att USA handlöst faller över gränsen 17 oktober utan någon form av uppgörelse.

Den kan dock bli av tillfälligt slag, vilket är demokraternas och president Obamas senaste försök till att bryta dödläget: Släpp igenom en budget och höj skuldtaket tillfälligt, sade han med adress till John Boehner vid en över 60 minuter lång presskonferens i onsdags, så kan vi förhandla om ”vad som helst” sedan.

Republikanen John Boehner själv rapporteras å sin sida ha anförtrott sig åt republikanska partivänner och sagt att han aldrig kommer att låta det gå så långt som till en statskonkurs.

Så båda partier tycks se någon form av lösning på det politiska dödläget framför sig, medan irritationen stiger. Men ingen ansågs ännu på torsdagskvällen ha någon konkret idé om hur de skulle nå dit. Men en faktor är parterna överens om: det blir snabbt alltmer bråttom.

Annons
Annons
X

En amerikansk tv-nyhetskanal har döpt det pågående budgetbråket och nedstängningen av det offentliga USA till ”shutdown shame”, ungefär ”den skamliga nedstängningen”.

Foto: ERIK BERGIN Bild 1 av 2

Tv-kanalerna i USA visar räkneverk som håller reda på antalet dagar utan en budgetöverenskommelse, och tiden som återstår till att USA slår i skuldtaket.

Foto: ERIK BERGIN Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X