X
Annons
X

Ur spår – fem starka känslor när allt inte längre går som tåget

Varför berörs vi så när järnvägen inte längre går som tåget? SvD:s Erica Treijs och Magnus Hjalmarson Neideman ger sig ut i Sveriges spårbundna blodomlopp och slås av fem starka känslor.

Bild 1 av 45
Bild 2 av 45
Bild 3 av 45

Sprakande efterarbete. Den nya fogen slipas för att inte märkas när tågen åter går på spåret.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 4 av 45

Hårt arbete. Emil Eriksson och hans bror Linus ska just ge sig på att byta ut en järnvägsskena på Tegelbacken i Stockholm.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 5 av 45

Rykande process. När thermitsvetsen kallnar uppstår rök i mängd.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 6 av 45

Hantverksmässig precision. Lagning av spår är knappast en mekanisk process, istället arbetar spårsvetsarna hantverksmässigt.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 7 av 45

Lappad räls. En kil slås i för att anpassa utrymmet som sedan ska svetsas samman.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 8 av 45

Skitigt slit. Emil Eriksson inspekterar sina nya fogar.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 9 av 45

Eldigt skådespel. Om man blandar aluminiumpulver med järnoxidpulver i en viss proportion och sedan antänder blandningen inträffar en dramatisk kemisk reaktion där pulvermassan brinner ner och utvecklar ett intensivt ljus och en värme på cirka 3 000 grader.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 10 av 45

Riskfyllt uppdrag. Spårsvetsarna har några timmar på sig mitt i natten för att utföra sitt arbete. Samtidigt dundrar godstågen förbi på spåret bredvid.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 11 av 45

Rök och eld. Spårsvetsaren Emil Eriksson har bråttom för att få spåren farbara i tid.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 12 av 45

Kallt och mörkt. Ingen rök utan eld, konstaterar Emil Eriksson som hanterar thermitsvetsen.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 13 av 45
Bild 14 av 45

Kopplad signal. Efter att spårsvetsarna sågat av en bit räls och ersatt den med en ny kommer signalstyrkan för utföra elarbeten.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 15 av 45

Just avstängt. Några timmar varje natt kan ett spår stängas av för att renoveras.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 16 av 45

Hållfast jobb. Tre eller möjligen fyra fogar hinner Emil Eriksson och hans bror Linus åtgärda på ett skift.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 17 av 45
Bild 18 av 45
Bild 19 av 45
Bild 20 av 45

Pompa och ståt 1954 under invigningen av järnvägstunneln under Södermalm och järnvägsbron över Riddarfjärden. Bland andra Helge Berglund och SJ-generalen Erik Upmark var på plats i första vagnen.

Foto: Arne Schweitz/TT Bild 21 av 45

1968 låg barnvaktsstugan i Långviken, Hälsingland, mellan stambanan och E4:an.

Foto: TT Bild 22 av 45

Skolresan till Stockholm 1935 gick givetvis på räls. Ur boken ”Så roade vi oss”.

Foto: TT Bild 23 av 45

Trängsel på perrongen, T-centralen 1965.

Foto: TT Bild 24 av 45

Förseningar skapar både irritation och trötthet. 1965 gjorde en brand i Hagalund att många barnfamiljer fick vänta länge på Stockholms central.

Foto: SvD Bild 25 av 45

Brand på Krylbo station 1941.

Foto: TT Bild 26 av 45

Invigning av järnvägssträckan mellan Laxå och Charlottenburg 1937. Byråchef Öfverholm, generaldirektör Granholm och instruktionslokförare Ekholst var på plats.

Foto: TT Bild 27 av 45
Bild 28 av 45

Professor Gunilla Linde Bjur har valt ut några av de mest intressanta stationshusen. Ferdinand Boberg har ritat arkitektoniska mästerverk som Nordiska Kompaniet, Prins Eugens Waldemarsudde och Thielska galleriet. När han gav sig på stationshuset i Älvdalen valde han rustikt timmer och speciella utsmyckningar för att framhålla traktens specifika provinsiella drag. Det sägs att byggnadens ovanliga exteriör ska ha inspirerats av Anders Zorn.

Foto: Krister Engström Bild 29 av 45

Stationen Malung i Dalarna anlades redan 1898, men togs inte i bruk förrän 1941. Det är en byggnad i funkisstil med omslutande skärmtak signerad Birger Jonson. Byggnaden rymde även post, telegraf och telefonväxel. Här skulle det nya moderna livet formas och 1950 arbetade 26 personer i byggnaden. Många av detaljerna, speciellt framtagna vid SJ:s arkitektkontor finns ännu bevarade.

Foto: Krister Engström Bild 30 av 45

Vara stationshus är inte arkitektoniskt intressant som många av de andra stationshusen. Det är mer av ett konstverk, signerat Katharina Grosse. Referenserna går till Yves Klein – och smurfarna – ett galet koboltblått hus mitt ibland den annars homogena Västgöta-bebyggelsen. Vara stationshus ses också från luften som en ilsken blå prick.

Foto: Staffan Löwstedt Bild 31 av 45

I Bodens praktfulla stationshus kan resenärerna avnjuta bland annat synliga timmerknutar och utsmyckningar med drakhuvuden på gavelspetsarna. Ett slags fornnordiskt arkitektoniskt ideal som var rådande på 1890-talet. Vid stationen i Boden fanns även godsmagasin, lokstall, tjänstebostäder, vattentorn och pumphus. Det första stationshuset från 1889 omvandlades till hotell när Adolf Edelsvärd och Folke Zettervalls nya hus togs i bruk 1894.

Foto: TT Bild 32 av 45

År 1924 byggdes den nuvarande banhallen. Arkitekten till denna byggnad var Folke Zettervall. 1924 fick även byggnaden som vetter ut med Skeppsbron sin tredje våning. Det var först 1926 som Malmö central blev det officiella namnet på stationen. 1976 fick biljettförsäljningen nya lokaler anpassade till de nya biljettmaskinerna, centralhallen fick en vänthall med bänkar och utrymme för kioskförsäljning och restaurangen moderniserades.

Foto: TT Bild 33 av 45
Bild 34 av 45
Bild 35 av 45
Bild 36 av 45
Bild 37 av 45
Bild 38 av 45

Jan-Erik Kaiser åker tåg varje dag.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 39 av 45
Bild 40 av 45
Bild 41 av 45
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 42 av 45
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 43 av 45
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 44 av 45
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 45 av 45
Annons
X
Annons
X
Annons
X