Annons
X
Annons
X

Uppförande går före kunskaper

Den nationella betygsskalan används redan i lågstadiet. Och lärarna bedömer ofta elevernas beteende istället för deras kunskaper. En ny rapport från Skolverket visar att det finns flera brister i de skriftliga omdömen som ska ges till alla elever i grundskolan.

Efter den borgerliga alliansens valseger för snart fyra år sedan tog utbildningsminister Jan Björklund (FP) initiativ till en rad förändringar i skolan.

En av de mest omdebatterade reformerna är införandet av skriftliga omdömen till alla elever från årskurs ett. Omdömena är obligatoriska men kan se olika ut på olika skolor. Det är tillåtet att de liknar betyg redan i ettan, något som har kritiserats av den rödgröna oppositionen. Skolverket har nu analyserat reformen. Av rapporten, som överlämnades till regeringen igår, framgår att mer än sex av tio lärare anser att det finns en osäkerhet om hur elevernas kunskaper ska bedömas.

Skolverket pekar på att lärarna – tvärtemot regeringens intentioner – tenderar att bedöma elevernas personliga egenskaper, attityder och beteenden.

Annons
X

Sådana bedömningar blandas ihop med kunskapsomdömena och det är bekymmersamt, enligt Sandra Mardones Larsson, undervisningsråd vid Skolverket och projektledare för rapporten.

–Det är inte meningen att skolorna ska bedöma elevernas beteende. Det är kunskaper och förmågor som ska stå i fokus, säger hon.

Ordföranden för Sveriges skolledarförbund, Lars Flodin, känner igen problemet med för stort fokus på elevernas uppförande.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    –Det är allvarligt. Skolan måste bli bättre på att fokusera på elevernas kunskaper, säger Lars Flodin.

    Ett skäl till problemet kan vara att det är enklare för lärarna att bedöma elevernas uppförande än kunskaper. En annan orsak kan vara att reformen genomfördes snabbt, förklarar Sandra Mardones Larsson:

    –Från Skolverkets sida får vi medge att våra allmänna råd och stödmaterial kom för sent.

    De allmänna råden om de skriftliga omdömena gavs ut först sent på hösten 2008 – och de första skriftliga omdömena delades ut redan inför jullovet det året.

    Omdömena får alltså likna betyg, men det ska inte handla om regelrätt betygssättning. Skolverket pekar på att det inte är meningen att den nationella betygskalan – G, VG och MVG –ska användas i de skriftliga omdömena.

    Sådana betyg har ändå getts i skriftliga omdömen i 8 av de 67 skolor som har lämnat in dokument till Skolverket. Detta sker främst i de senare årskurserna, men myndigheten har hittat exempel på att betygsbeteckningen G (godkänt) används redan i tvåan.

    –Det är inte bra, så är det absolut inte tänkt. Det ger fel signaler till föräldrar och elever, säger Sandra Mardones Larsson.

    Hon tror att orsaken är en missuppfattning. Regeringen har visserligen tagit bort förbudet mot att omdömena är betygsliknande, men det betyder inte att det är fritt fram att sätta betyg.

    Ett viktigt syfte med omdömena är att på ett tidigt stadium ge föräldrarna information om hur eleverna ligger till. Enligt ordföranden för Lärarförbundet, Eva-Lis Sirén, tyder Skolverkets rapport på att resultatet inte har blivit som regeringen hade tänkt.

    –Informationen till föräldrarna har blivit förenklad. Det verkar också vara väldigt olika utfall i olika skolor, säger hon.

    Lärarförbundet efterlyser nationella riktlinjer för de skriftliga omdömena för att minska skillnaderna mellan skolorna.

    –Som det är nu lämnas lärarna i villrådighet, säger Eva-Lis Sirén.

    Skolverkets rapport visar också att de obligatoriska omdömena överlag är uppskattade. Många lärare, rektorer, elever och föräldrar är positiva till reformen, enligt Sandra Mardones Larsson. Nio av tio lärare anser till exempel att omdömena förtydligar för elever och föräldrar hur det går i skolan.

    Samtidigt tycker bara hälften av lärarna att det är bra att omdömena ges redan från årskurs ett. Lärare för de yngsta eleverna är också mer tveksamma till reformen än andra.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X