Annons

Ungkyrkligt budskap vänds upp och ner

Vad är det som gör att Sverigedemokraterna tycker sig finna en allierad i Svenska kyrkan? Svaret kan sökas i deras tolkning av de nationalistiska tongångar som växte fram i ungkyrkorörelsen för hundra år sedan.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Fädernas kyrka. Det är det namn som Sverigedemokraterna valt att ge sitt kyrkopolitiska förbund. På förbundets hemsida ger man uttryck för sin vision om att ”stå upp för den kyrka som vår landsfader Gustav Vasa inrättade”, en kyrka där ”fosterlandskärleken får komma till uttryck och Bibeln ses som varande Guds ord”. Med detta nationalist-kristna program har Sverigedemokraterna lyckats få ett mindre antal spridda kyrkopolitiska mandat på olika nivåer. Partiets reella inflytande över Svenska kyrkan är visserligen på de allra flesta håll marginellt. Men i takt med att partiets aktiva intresse för kyrkopolitik har ökat, har röster höjts inifrån Svenska kyrkan, som vill markera att de inte anser att Sverigedemokraternas politik vare sig är välkommen eller möjlig att förena med det evangelium som kyrkan har att förvalta.

Kyrkliga markeringar gentemot Sverigedemokraterna kan, om de är välriktade, möjligen ha en viss verkan. Åtminstone på kort sikt. Men om målet är att på allvar utmana och göra upp med det som Sverigedemokraterna representerar, finns det för Svenska kyrkans del en långt viktigare fråga än den om hur man bäst kan ta avstånd från ett politiskt parti. Frågan är den här: vad är det som gör att ett parti som Sverigedemokraterna tycker sig finna en allierad i Svenska kyrkan? Eller annorlunda formulerad: var i Svenska kyrkan hittar Sverigedemokraterna de anknytningspunkter som gör att de över huvud taget tycker att Svenska kyrkan är en intressant arena?

Annons
Annons
Annons