Ungas nyhetsvanor på nätet kartläggs i stort experiment

Unga får sina nyheter via sociala medier – men hur källkritiska är de? Det vill man ta reda på i ett omfattande experiment där över 12 000 högstadie- och gymnasieungdomar deltar.

Läs mer om Källkritik på schemat
Nyhetsvärderaren är ett nytt källkritiskt verktyg som just nu testas av skolelever över hela Sverige.
Nyhetsvärderaren är ett nytt källkritiskt verktyg som just nu testas av skolelever över hela Sverige. Foto: Cecilia Burman

Facebook dominerar de ungas nyhetsintag. 58 procent av nyheterna som unga läser i sociala medier når dem via den sociala plattformen. Majoriteten av nyheterna anses ha trovärdiga källor, åtminstone enligt eleverna själva.

Redan nu finns preliminära resultat från det experiment som kartlägger ungas nyhetsflöden och deras källkritiska kunskaper.

De har fått granska sina egna nyhetsflöden i sociala medier och värdera hur trovärdiga källorna bakom artiklarna eller nyhetsinslagen är med hjälp av ett verktyg som kallas Nyhetsvärderaren.

– Vi vet vad som florerar i nyhetsmedia, och att unga läser nyheter online. Men vilka nyheter de läser och hur de delas vet inte. Nu finns en möjlighet att ta reda på hur trovärdiga deras flöden är, säger Thomas Nygren, docent vid lärarutbildningen på Uppsala universitet och initiativtagare till projektet.

Med projektet slår man två flugor i en smäll. Forskningsunderlag samlas in, samtidigt som skolelever ges chansen att öva sitt kritiska tänkande.

Thomas Nygren är forskare vid lärarutbildningen på Uppsala universitet och en av initiativtagarna bakom forskningsprojektet. Foto: Kenneth Nyblom

Vi är medvetna om att problemen med desinformation finns, men vi behöver veta hur stora de är.

En av klasserna som medverkar i experimentet är ettorna på Spel- och grafikprogrammet på Mediagymnasiet i Nacka.

Läraren Katarina Lycken Rüter inleder som vanligt lektionen med en dikt, och dagen till ära blir det "Löpsedel" av Nils Ferlin. Eleverna får i uppgift att jämföra textens olika stycken och får så småningom syn på de mänskliga ödena bakom löpsedelns utropstecken.

Elever på Mediagymnasiet i Nacka blir forskningsassistenter när ungas källkritiska tänkande prövas. Foto: Cecilia Burman

Med rapp energi väver Katarina ihop Ferlin-dikten med uppgiften som ligger framför dem: Nyhetsvärderaren. Verktyget är utformat som ett digitalt frågeformulär där eleverna får svara på frågor som "Hur brukar du ta del av nyheter?" och "Hur ofta stöter du på nyheter som inte känns trovärdiga?"

Sedan får de välja ut den första nyheten som dyker upp i deras egna "flöden" på sociala medier och besvara frågor om den.

Jag brukar hitta nyheter i mina sociala medier, men jag är ganska källkritisk, jag tittar alltid på vilka det är som skriver.

16-åringarna Sam Hedin, Carl Jonason och Elliot Lindevall valde en nyhet från Svenska Dagbladet som handlade om svenska skolan. En trovärdig artikel tycker de.

– Jag brukar hitta nyheter i mina sociala medier, men jag är ganska källkritisk, jag tittar alltid på vilka det är som skriver, och så brukar jag kolla upp om det finns flera källor, säger Sam Hedin.

Han tror dock inte att resultaten i forskningsexperimentet kommer att ge positiva svar om ungas nyhetsflöden.

– Jag tror många är snabba att dela och tänker att "det här är rätt" bara för att de håller med om någonting.

1/2

Carl Jonason, Sam Hedin och Elliot Lindevall testar sitt källkritiska tänkande med hjälp av Nyhetsvärderaren.

Foto: Cecilia Burman
2/2

Omni och Svenska Dagbladet är trovärdiga nyhetssajter tycker Carl, Elliot och Sam som pluggar Spel- och grafikprogrammet på Mediagymnasiet i Nacka.

Foto: Cecilia Burman

En korrekt och vetenskapligt grundad slutsats som bekräftas av Nyhetsvärderarens upphovsman, Thomas Nygren.

– Det som forskningen visar är att vi gärna vill få våra världsbilder bekräftade, så när vi läser sådant som passar oss lurar vi oss själva. Vi behöver bli medvetna om det och titta mer noggrant på våra egna medieflöden.

– Därför är den här kartläggningen viktigt för då kan vi se: varifrån kommer informationen och hur kom den till oss? Det här är inget som bara ungdomar borde göra, vi börjar med dem för att de är de största användarna av nyheter i digitala medier, säger Thomas Nygren.

Varken Carl Jonason eller Elliot Lindevall diskuterar nyheters trovärdighet med kompisarna särskilt ofta, såvida det inte gäller riktigt stora nyheter, som terrordådet på Drottninggatan.

– Men det är absolut något man borde lägga fokus på. Man vill inte ta fel nyheter, säger Carl.

Elliot ifrågasätter ordvalet "flöden" och undrar vad som egentligen menas med det. Något som läraren Katarina också noterat i arbetet med Nyhetsvärderaren.

Katarina Lycken Rüter är lärare på Mediagymnasiet i Nacka. Hon vill medverka till forskningen kring ungas källkritiska kunskaper och anmälde flera av sina klasser till experimentet. Foto: Cecilia Burman

– Jag var inte alls medveten om att begreppet “flöde" inte finns i deras vokabulär. Jag tror att de uppfattar sig själva som aktörer; jag hittar, jag tittar, jag läser – och inte som att det också finns några som kommunicerar till dem, oavsett om de vill det eller inte.

Genom historien har det alltid funnits överdrifter och lögner blandat med balanserade sanningar, men nu kan alla publicera information.

Enligt Thomas Nygren finns det inga enkla sätt att få källkritiken att sitta i ryggmärgen, men han slår ett slag för den klassiska bildningen. Samhällskunskap och historia är fundamenten för källkritiskt tänkande.

Ämnen som redan ingår i läroplanen, men som behöver kopplas ihop med dagens digitala verklighet.

– Desinformation är inget nytt. Genom historien har det alltid funnits överdrifter och lögner blandat med balanserade sanningar, men nu kan alla publicera information. Förut kom den via en etablerad tidning eller kanal, där någon suttit och gallrat från början, nu får vi orensad information som vi själv måste förhålla oss till – och det är den nya utmaningen, säger Thomas Nygren.

Nyhetsvärderaren är ett nytt källkritiskt verktyg som just nu testas av skolelever över hela Sverige.

Foto: Cecilia Burman Bild 1 av 6

Thomas Nygren är forskare vid lärarutbildningen på Uppsala universitet och en av initiativtagarna bakom forskningsprojektet.

Foto: Kenneth Nyblom Bild 2 av 6

Elever på Mediagymnasiet i Nacka blir forskningsassistenter när ungas källkritiska tänkande prövas.

Foto: Cecilia Burman Bild 3 av 6

Carl Jonason, Sam Hedin och Elliot Lindevall testar sitt källkritiska tänkande med hjälp av Nyhetsvärderaren.

Foto: Cecilia Burman Bild 4 av 6

Omni och Svenska Dagbladet är trovärdiga nyhetssajter tycker Carl, Elliot och Sam som pluggar Spel- och grafikprogrammet på Mediagymnasiet i Nacka.

Foto: Cecilia Burman Bild 5 av 6

Katarina Lycken Rüter är lärare på Mediagymnasiet i Nacka. Hon vill medverka till forskningen kring ungas källkritiska kunskaper och anmälde flera av sina klasser till experimentet.

Foto: Cecilia Burman Bild 6 av 6
Annons
X
Annons
X
Annons
X