Annons
X
Annons
X

”Unga måste få chans att lära sig källkritik”

Medierna lägger ned sin skolsatsning, och många elever får ännu mindre förståelse för tidningar och informationsspridning. Det måste mötas med mer genomtänkt undervisning i källkritik, skriver Olle Wästberg, Demokratiutredningen.

Olle Wästberg varnar för att unga med nätet som nyhetskälla får svårare att navigera kring vad som är sant och falskt.
Olle Wästberg varnar för att unga med nätet som nyhetskälla får svårare att navigera kring vad som är sant och falskt. Foto: Christine Olsson/TT

DEBATT | MEDIER

Under femtio år har svenska dagstidningar satsat på att lära elever hur tidningar fungerar och på det sättet också vänja dem vid att läsa tidningar. Verksamheten har kallats Tidningen-i-skolan och under senare år Mediekompass.

Nu har dock dagstidningarna gett upp och lägger ner. Också ett sätt att uppmärksamma tryckfrihetsförordningens 250-årsjubileum!

Papperstidningarna har numera mycket få unga läsare. Satsningen ligger på det digitala. Därför vill inte medierna finansiera Mediekompass.

Annons
X

Mediekompass har dock fyllt en funktion som varit långt mer än marknadsföring. Man har lärt ut informationens roll för demokratin, yttrande- och tryckfrihetens innebörd, och inte minst källkritikens betydelse. Detta är saker som är än mer relevanta när läsningen går över från papper till skärmar.

Att kunna förstå hur informationsspridningen fungerar har blivit långt viktigare än tidigare. När dagstidningarna dominerade information och ­debatt fanns det personer på redaktionerna med ansvar för att kontrollera fakta och hålla rena konspirationsteorier borta. Det kanske inte alltid lyckades, men ambitionen präglade medierna. I nätsamhällets online-värld blir alla uppgifter lika mycket värda som alla andra.

Den holländsk-brittiske författaren Joris Luyendijk skrev en artikel på midsommarafton om detta: ”Kärnan i post-sannings-politiken: frihet att uttrycka sina åsikter har blivit friheten att välja sina egna fakta.”

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Detta är en situation som utnyttjas både av extremiströrelser och i de informationsangrepp, främst från Ryssland, som Sverige nu kontinuerligt utsätts för.

    Ungdomsbarometern redovisade förra året att olika konspirationsteorier (som till exempel att världen styrs av hemliga sällskap) fått fäste hos många ungdomar. Såväl brexit-kampanjen i Storbritannien och Donald Trumps valkampanj i USA är exempel på kampanjer som fylls av påståenden som ställer stora krav på väljarna att självständigt kunna ifrågasätta vad som förs fram.

    När Mediekompass försvinner från skolorna måste detta ersättas med en förstärkt undervisning i medie- och informationskunnighet (MIK) från skolorna själva. Det borde inte vara möjligt att lämna skolan utan att ha grepp om hur nätets informationsspridning fungerar och hur man ska kunna tänka kritiskt om det som dyker upp.

    Skolverket har deklarerat att det är nödvändigt att kunna granska och källkritiskt bedöma information för att på ett säkert sätt kunna använda ­internet för kunskapsinhämtning och för att kunna tillgodogöra sig kunskap som är nödvändig för att delta i demokratin. Men i en undersökning från Skolverket uppges att en dryg tredjedel av eleverna på högstadiet inte får någon undervisning alls i källkritik. Enligt Statens medieråd är lärarutbildningen kring nätkunskap och källkritik mycket ojämn.

    Bo Jansson, tidigare ordförande i Lärarnas riksförbund, har skrivit att dagens elever är ett öppet mål för mörka fientliga som vill destabilisera vårt samhälle: ”Källkritik och kritiskt tänkande är en alltför viktig del av elevernas utveckling som medborgare i ett demokratiskt samhälle för att komma på undantag i brist på resurser eller kunskap.”

    En rad statliga utredningar har tagit upp frågan. I Framtidskommissionen, med Fredrik Reinfeldt som ordförande, konstaterades att medie- och ­informationskunnighet och förmågan att navigera i medielandskapet är avgörande för medborgarnas möjligheter att tillvarata sina rättigheter och utöva sina skyldigheter i ett demokratiskt samhälle.

    I den första rapporten från den nu sittande Medie­utredningen menar man att källkritik har kommit att bli en avgörande kunskap i samhället: att kunna identifiera partiskhet, övertalningsstrategier och rena lögner.
    För några månader sedan presenterade vi Demokratiutredningen betänkande. Där har vi ett kapitel just om källkritikens betydelse för demokratin. Vi menar att styrdokumenten för lärarutbildningen bör uppdateras och att kritisk granskning och källkritik ska ingå som en av insatserna i det nationella skolutvecklingsprogrammet.

    Dagens elever har inte dagstidningen som informationsväg, utan nätet. I Demokratiutredningen redovisar vi hur första-gångsväljarna i förra valet fick sin huvudsakliga politiska information: Facebook!

    Självfallet måste modern undervisning i källkritik vara anpassad till dagens information (eller des­information). Ett exempel på hur detta går att göra är projektet Mobile Stories där två unga journalister har skapat ett verktyg för lärare och elever som vill använda journalistik i undervisningen med ­mobil och platta som utgångspunkt. Genom att få praktisera tränas det källkritiska tänkandet.

    I takt med att antalet medborgare om undviker traditionella nyhetsmedier växer aktualiseras behovet av kompetens i källkritik och kritiskt granskande. Meningen är ju inte att styra flödet av information - det varken kan skolan eller ska några myndigheter göra – utan att skapa uppmärksamhet kring hur informationsflödet fungerar och bidra till människors kunskap och orientering i det nya mediesamhället.

    Nedläggningen av Tidningen-i-skolan/Mediekompass ställer detta på sin spets och måste leda till en reaktion från regeringen och Skolverket.

    Olle Wästberg

    ordförande i Demokratiutredningen

    Annons
    Annons
    X

    Olle Wästberg varnar för att unga med nätet som nyhetskälla får svårare att navigera kring vad som är sant och falskt.

    Foto: Christine Olsson/TT Bild 1 av 2
    Bild 2 av 2
    Annons
    X
    Annons
    X