Annons
X
Annons
X

Unga kommer inte undan stereotyperna

Medvetenheten kring utseendet hos barn och unga har ökat och stereotyperna är på frammarsch. Det anser medieforskaren Anja Hirdman.

–Ämnet är komplext och svårt att generalisera kring. Samtidigt är det besvärligt att prata om dessa frågor utan att generalisera. Men man kan lugnt påstå att det finns en större medvetenhet kring utseende och genus ner i åldrarna, där medierna spelar stor roll i utvecklingen.

Tilltalet i journalistiken mot barn könsanpassas allt tidigare:

Annons
X

–Förr var åldern en viktig faktor när det gällde tidningar och tv-program för barn. Idag riktar de sig till 12-åriga tjejer alternativt 12-åriga killar.

Globaliseringen och Internet har inneburit en ökning av antalet bilder som unga matas med och bildrapporteringen är ofta extremt stereotyp – Anja Hirdman använder begreppet hypergender om detta. Hon har bland annat studerat snyggast.se, en hemsida för barn och ungdomar där de kan lägga upp en bild på sig själva, och sedan få sitt utseende bedömt av andra.

–Inte fasen ser man någon uppluckring i könsmönstren - tvärtom var bilderna oerhört traditionella. Gränsen för hur man får se ut som kille och tjej är väldigt tydlig idag.

Hon kunde konstatera att tjejerna skulle se inbjudande ut, titta in i kameran, visa ansiktet och helst en klyfta mellan brösten. Men det var en balansgång. Blev bilderna alltför utmanande, fick de vassa kommentarer från andra tjejer. För killarna var utrymmet än snävare. De fick inte visa kroppen eller titta in i kameran, utan skulle se lite allmänt ointresserade ut. Att visa någon sorts sexuell tillgänglighet var tabu.

Kristina Winander är förskolepedagog i Järfälla och har noterat en förändring på senare år.

–Förr var tjejerna prinsessor endast i leken och klädde ut sig i glittriga prinsessklänningar. Idag är glittret vardagsklädsel. Om det någon gång skulle komma en tjej med brorsans avlagda kläder på sig, ber föräldrarna nästan om ursäkt för det.

Barnen i hennes grupper är två till tre år – en ålder då medvetenheten om det egna könet väcks. Frågor om hur man ska se ut när man är pojke eller vilka attribut som hör till flickor är vardag. Hon ser en helt annan medvetenhet kring detta än när hon började arbeta 1982. Redan tvååriga killar vet att kläderna ska vara coola medan tjejerna har märkt att det är glitter och rosa som gäller. Visserligen görs försök med könsneutrala kläder för barn, exempelvis hos Polarn och Pyret, men trots allt blomstrar de stereotypa idealen i marknaden kring barn. Både kläder, leksaker och tidningar har ett otvetydigt könsbundet tilltal. Föräldrarna faller för trycket, trots att värderingarna ofta är annorlunda, tror Kristina Winander:

–Det är inte lätt att stå emot marknaden och man vill inte att ens barn ska bli retat.

Hon tror också att medias allt större utrymme i våra liv, påverkar de riktigt små barnen:

–Människor på tv är ofta väldigt vackra. I ett program som Idol räcker det inte med att sjunga bra, man måste vara snygg också. Jag tror att barn lägger märke till det – redan innan de kan prata.

Inte helt oväntat varierar ungas relation till utseende och ideal beroende på sociala, ekonomiska och kulturella skillnader. Invandrartäta Botkyrka har andra problem än en välbärgad kommun som Täby, till exempel.

Ingrid Modigh arbetar som skolsköterska för högstadieelever i norra Botkyrka. Hon menar att utseendehets inte är det största problemet, utan övervikt. Många har varit runda sedan förskoletiden, men börjar bli mer medvetna om situationen i tonåren.

Men även om eleverna helst vill se ut som fotomodeller, upplever hon inte att de späker sig eller slavar i motionsspåret för att uppnå idealen. Träning är det bara ett fåtal av killarna som håller på med. Om tjejerna vill gå ner i vikt, slutar de helt sonika att äta:

–Och då ska det gå fort, det får helst inte ta mer än en vecka.

Trots det drastiska beteendet har man nästan inga problem med ätstörningar. Ingrid Modigh har under sina dryga sju år bara stött på enstaka fall av anorexia.

Istället ägnas desto mer tid åt yttre attribut som smink, hår, märkeskläder och det stora bekymret: kroppsbehåring.

–Titta i vilken tidning som helst: inte en modell har ett hårstrå på bröstet. Idealbilden är en vit och hårlös man eller kvinna.

Även i Täby finns stora problem med övervikt, berättar Gitte Berggren, skolsköterska i kommunen sedan 28 år. Men här samsas de med flera fall av anorexia och högstadiekillar som drabbas av överträning eller 12-åriga flickor som pratar om att plastikoperera sig. Yttringarna kring utseendet har dragits till extremer.

–Känslan av att inte duga som man är har ökat, tycker jag. Det är oerhört tråkigt att man inte tror att man räcker till som man är.

Gitte Berggren tror att en anledning är att vuxenvärlden inte längre hinner med sina barn.

–Kraven på de vuxna har ökat liksom kraven på våra ungdomar. Pressen på arbetsmarknaden är större. Fler föräldrar är separerade och det ska lämnas barn hit och dit, skjutsas till aktiviteter och man hinner varken umgås eller laga riktig mat.

Trots att valmöjligheterna är fler än någonsin i vårt samhälle, mår vi allt sämre. Paradoxen är särskilt synlig hos de yngre. I Ungdomsbarometern 2006/2007 uppger 42 procent av tjejerna och 18 procent av killarna att de är ganska eller mycket stressade över sitt utseende.

I statens senaste utredning av ungas psykiska hälsa konstateras att vuxnas stress och psykiska ohälsa ökar och att ökningen är ännu större hos unga människor.

Flickorna uppger att de har svårt att värja sig mot ”de tre s:en”: snygg, smal och sexig. De anger själva ideal-bilder som visas i media och reklam som en orsak till stressen.

Och man kan med fog påstå att föräldrarna har fått stark konkurrens av mediernas allt större utrymme i formandet av barnens värderingar. Favoritkanalen är Kanal 5, med program som Top Model och Girls of the Playboy Mansion, där yta och lättklädda unga tjejer står i fokus.

Ewa Zander, legitimerad terapeut, ser i sitt arbete som skolsköterska och kurator för Didaktus gymnasieungdomar i Stockholm hur förväntningarna på livet har stigit i höjden. Ofta leder de till besvikelse – både när det gäller utseendet och livet i övrigt. 75 procent uttrycker exempelvis missnöje med sin vikt.

Hälsoidealet handlar betydligt mer om hur man ser ut än hur man mår och barnen tvingas bli vuxna för snabbt, menar Ewa Zander:

–Att utseendefixeringen startar så tidigt skrämmer mig. Titta bara på hur barnkläder för sexåriga tjejer ser ut. Det är ett misslyckande att vi inte kan hålla ner vuxenblivandet och bekräfta våra barn mer.

Hon märker också att många hon möter är dåligt förberedda på ett realistiskt vuxenliv. ”Svenssonliv” talar man om med förakt.

–Många har väldigt högtflygande planer inför framtiden och de tror att det ska bli enklare än vad det är, vilket gör att de lätt blir besvikna på sin person och prestation.

Även föräldrarna tycks ha högre krav idag på sina barn:

–Det räcker inte längre med att de unga kan försörja sig. Barnen ska helst bli något fint och visa sig lyckade inför andra, säger hon.

Maria Bång

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X