Annons
X
Annons
X

Underskattat hur svårt det är för utrikesfödda få jobb

Utrikesfödda har en ännu svagare ställning på arbetsmarknaden än vad som hittills uppmärksammats. Det visar en färsk analys från Arbetsmarknadsekonomiska rådet som SvD tagit del av.

”Om man oroar sig för fördelningseffekterna av låga löner för vissa grupper bör det problemet åtgärdas via skatte- och bidragssystemet, inte genom lönesammanpressning som går ut över sysselsättningen”, säger Lars Calmfors.
”Om man oroar sig för fördelningseffekterna av låga löner för vissa grupper bör det problemet åtgärdas via skatte- och bidragssystemet, inte genom lönesammanpressning som går ut över sysselsättningen”, säger Lars Calmfors. Foto: Daniella Backlund, Hasse Holmberg/TT

Lars Calmfors säger att skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda är större än han trodde.

På tisdag publiceras Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) årliga analys av läget på arbetsmarknaden. SvD har tagit del av det kapitel som rör utrikesföddas ställning på arbetsmarknaden och det är dyster läsning.

Det är välkänt att arbetslösheten är högre och sysselsättningsgraden lägre bland de som är födda utomlands jämfört med i Sverige. Men verkligheten är mer delad än så visar analysen. Rådet skriver rakt ut att man kraftigt underskattar skillnaderna i arbetsmarknadsanknytning.

Annons
X

– Arbetslöshets- och sysselsättningssiffror är alarmerande i sig men det underskattar ändå den tudelning som finns på arbetsmarknaden mellan inrikes- och utrikesfödda, säger rådets ordförande professor Lars Calmfors.

Det ekonomerna vid AER har gjort är att grotta djupare ner i statistiken. De har tittat på hur många utrikesfödda som arbetar deltid och inte heltid, hur många som är visstidsanställda och inte fast anställda, hur många som har subventionerade anställningar och hur många som är egenföretagare. Därtill är utrikesfödda i större utsträckning långtidsarbetslösa.

Fram träder en bild att utrikesfödda har mycket lägre anknytning till arbetsmarknaden än de som är födda i landet. Många väljer inte aktivt deltidsarbete, visstidsanställning eller egenföretagande utan det blir i stället den enda vägen till ett arbete. Lars Calmfors säger att skillnaderna mellan inrikes- och utrikesfödda är större än han trodde.

– Bara 17 procent av kvinnor födda i Afrika har fast heltidsanställning jämfört med 51 procent av inhemskt födda. Av dem som varit i Sverige under kortare tid än fem år har bara 3 procent fast heltidsarbete.

Hur ska man komma till rätta med det?

– Det är en bra fråga. Det är ingen lösning att bara försöka försvåra visstidsanställningar. Den typen av anställningar är en språngbräda in på arbetsmarknaden, särskilt för utrikesfödda.

Vad behövs?

– Sverige utmärker sig genom mycket liberala regler när det gäller visstidsanställningar och mycket strikta regler vad gäller tillsvidareanställningar. Vi har ett ovanligt stort gap i reglering mellan visstids- och fasta anställningar. Den balansen skulle kunna förändras, så att anställningsskyddet blir mindre strikt samtidigt som visstidsanställningar regleras hårdare.

Lösningen på lång sikt är att erbjuda lågavlönade generösa villkor för att utbilda sig.

Efter den stora flyktingströmmen till Sverige hösten 2015 blir det nu än viktigare att fler kommer in på arbetsmarknaden. Lars Calmfors har sedan tidigare lyft tanken på nya enkla jobb med lägre minimilöner och det står han fast vid.

– Sverige har sammanpressade löner vilket stänger ute många lågutbildade från arbetsmarknaden. Men det verkar också som om sammanpressade löner dessutom ökar andelen visstidsanställningar, alltså leder till fler osäkra jobb.

Du vill ha enklare jobb till lägre löner?

– Ja, arbetsmarknadens parter bör definiera enklare jobb med tydliga arbetsuppgifter som kan betalas mindre.

Kritiker talar om en låglönefälla?

– Ja, men vad är alternativet? Det är ändå bättre att ha ett jobb med låg lön än ännu lägre bidrag. Men lösningen på lång sikt är att erbjuda lågavlönade generösa villkor för att utbilda sig.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet består av fyra professorer i nationalekonomi, förutom Lars Calmfors är det Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger. Rådet instiftades av Svenskt Näringsliv för snart två år sedan men arbetar helt oberoende från uppdragsgivaren.

Årets rapport kommer nära inpå Riksbankens nästa räntebesked som offentliggörs på onsdag.

Hur påverkas penningpolitiken av era slutsatser?

– Den ojämnt fördelade sysselsättningen kan inte lösas av den generella penningpolitiken. Det måste i stället till åtgärder som riktas specifikt mot de grupper som har svagast arbetsmarknadsanknytning.

Annons

”Om man oroar sig för fördelningseffekterna av låga löner för vissa grupper bör det problemet åtgärdas via skatte- och bidragssystemet, inte genom lönesammanpressning som går ut över sysselsättningen”, säger Lars Calmfors.

Foto: Daniella Backlund, Hasse Holmberg/TT Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X