X
Annons
X
Recension

Da Vinci-koden Underhållande jakt på den heliga Graal

Det finns ett fenomen som kallas templarism. Det är en blanding av historiska fakta och fantasifulla spekulationer kring den medeltida tempelherreorden, speciellt historien efter dess officiella utplåning år 1314. Intresset för detta krigiska mansförbund, en betydelsefull maktfaktor under korsfarartiden, tog ny fart under romantiken och kom till uttryck i så skilda verk som Walter Scotts romaner ”Ivanhoe” och ”Talismanen” där riddarna är brutala och osympatiska, och Richard Wagners opera ”Parsifal” där de är ett förandligat sällskap som vaktar den heliga Graal, kalken från den första nattvarden med Jesu blod.
Ett av de senaste skotten på templarismens vildvuxna träd är boken ”The Holy Blood and the Holy Grail” från 1982. Här hävdar de tre författarna Baigent, Leigh och Lincoln - på fullaste allvar men utan källor - att Jesus i själva verket gifte sig med Maria Magdalena och grundlade en dynasti som resulterade i de
merovingiska kungarna; hemligheten om detta äktenskap skulle ha bevarats till vår tid av Sionprioratet, arvtagare till tempelorden.
Dan Browns Da Vinci-koden, en korsning mellan thriller och deckare, bygger på denna skröna om Jesu sexliv, liksom på diverse andra förment lärda uppkok, inklusive några platta tolkningar av Da Vincis ”Nattvarden” och ”Mona Lisa”.
Brown vill vara underhållande och lärd på samma gång, men hans idé om lärdom för mest tankarna till amerikanska high school-uppsatser eller någon guidebok betitlad ”Europe on seven days”. Vi förevisas pedantiskt Louvren, Saint Sulpicekatedralen och Westminster Abbey, utan att någon riktig närvarokänsla uppstår.
Men själva intrigen är inte utan spänning - den påminner rätt mycket om Polanskis film ”The ninth gate”, fast med en helt annan försonlighet med normalitet och vardagsliv i slutänden.

Huvudpersonen är detektiven Robert Langdon, Harvardprofessor i religiös symbolik, på jakt efter kryptexen, en förseglad cylinder som - kanske - visar vägen
till den heliga Graal. Langdons motståndare är många: den arroganta franska polisen, den katolska sammanslutningen Opus Dei, en världsledande expert på Graallegenden, en fransk självplågarmunk som till på köpet är en albino.
Ramen för det hela är en variant av konspirationsteorin - vi är alla systematiskt förda bakom ljuset av makten - sedan 60-talet närmast legio i amerikansk populärkultur. Sofia, ung och vacker chifferexpert vid Parispolisen, är Langdons bundsförvant i jakten på denna eliminerade sanning; hon visar sig därtill ha nog så rafflande härstamning.

Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X