Annons
Recension

Olaus Magnus bilder. Utsnitt ur Olaus Magnus historia om de nordiska folkenUnderbara utsnitt urvår historia

Som motståndare till reformationen tvingades Olaus Magnus till landsflykt. När han längtade hem började han skriva om och illustrera Sveriges historia. År 1555 kom Olaus Magnus storverk ut, där han ger en unik skildring av hur nordborna levde. Jan-Öjvind Swahn har gjort ett urval och försett boken med en mycket informativ inledning.

Under strecket
Publicerad

Den som inte varmt välkomnar Olaus Magnus tillbaka till fosterlandet, nu i sällskap med Jan-Öjvind Swahn, borde antingen ansöka om främlingspass eller emigrera, företrädesvis till Rom, där denne vår lärdomsbjässe från 1500-talet, ärkebiskop utan stift, motståndare till reformationen, misogyn, Sveriges förste betydande kartograf och landsflyktige folklivsforskare, inte så alldeles frivilligt tillbringade mycket av sin tid. Han var den förste som gjort Norden känt i hela det läsande och studerade Europa, och därför bör han äras än i dag för sina förtjänster om fosterlandet.
Språket i hans magnum opus, ”Historia om de nordiska folken” (1555) varifrån redaktören-författaren Jan-Öjvind Swahn valt ut 90 läckerbitar, var förstås latin. Vilket förklarar varför ”... det i litteraturhistorien förbigås med en nästan total tystnad”. I sitt ogillande av ”den lutherska pesten”, mera hovsamt
uttryckt reformationen, anade Olaus Magnus säkert att den till följd skulle få en beklagansvärd avlatinisering av svenska folket och därmed äventyra dess andliga utveckling. Det var först 1909 som Michaelisgillet i Stockholm tog sig verket an, läser vi i Swahns mycket informativa inledning.
Materialet är uppdelat på sex kapitel med följande lockande rubriker: ”Natur”, ”Krig och Elände”, ”Folklore”, ”Hus & Hem, Mat & Dryck”, ”Året & Livet runt”, ”Samerna”. De med snirklade anfanger försedda korta avsnitten som ingår i kapitlen är överförda till en diskret arkaiserad svenska. (Trots lusläsning av boken har jag inte lyckats utröna vem som står för översättningen från latin. Kan det fortfarande vara Michaelisgillet med R Geete, G Thörnell et al?).

Jan-Öjvind Swahns lärda, utförliga, milt spexartade kommentarer är nästan helt trogna spegelbilder av originalet. Träsnitten över varje stycke, ibland mycket sakliga, ibland fantastiska, sammanfattar och sammansmälter med texten på ett alldeles underbart sätt.

Annons
Annons
Annons