X
Annons
X

Under strecket 1951: ”Homosexualiteten”

I anslutning till ett danskt arbete som översatts till svenska skriver med. dr Gustaf Myhrman om homosexualiteten framför allt som biologiskt problem. Att den skulle vara ett resultat av endera arv eller miljö är en tanke som måste avvisas. Det är alltid en fråga om både arv och miljö. I detta sammanhang redgör dr Myhrman för den danske författarens, Jarl Wagner Smitts, teori om den s.k. instinktpräglingen.

undefined
Foto: Malin Hoelstad

Att vilja betrakta sitt eget och sin grupps beteende som det självklart riktiga och annat beteende som oriktigt är ett mänskligt drag men kanske också det drag, som lättast gör oss omänskliga. Vilket ofantligt lidande har inte människorna under tidernas lopp tillfogat varandra just på grund av denna sin avsky för det olikartade hos andra folkgrupper, nationer, raser, religioner. Även den, som gärna tror sig vara tolerant då det gäller sociala avgöranden, utrikespolitik, rasfrågor eller religion, är kanske strax färdig att stämpla ett från det vanliga avvikande sexuellt beteende som oanständigt eller åtminstone som onaturligt eller sjukligt. Samma människor, som inte nog kan fördöma religionsförföljelser eller diskriminering av färgade, står kanske likgiltiga inför den "erotiska rasförföljelse", som stundom drabbar de homosexuella och som på senare tid tagit sig upprörande uttryck i vårt eget land.

En sådan likgiltighet kan ofta bero på bristande kunskap. Inför de sexuella problemen känner många människor en naturlig blyghet, som föranleder dem att helst undvika det obehagliga ämnet. Den som vill känna sitt samhälleliga ansvar får emellertid inte slå sig till ro med sin otillräckliga kunskap. Homosexualiteten är en betydelsefull företeelse. Det är nödvändigt att man försöker sätta sig in i dess problem.

Nyligen har från danskan översatts ett mycket intressant och värdefullt arbete, vars huvuddel författats av doktor Jarl Wagner Smitt. Arbetet (HOMOSEXUALITETEN. Studier i dess orsaker och problem. Wahlström & Widstrand. Pris 16:50) söker att från olika sidor belysa homosexualitetens många problem. Även om man inte i allt kan dela dr Smitts stundom litet polemiskt tillspetsade meningar eller följa honom i hans kulturhistoriska spekulationer, måste man ge arbetet sitt erkännande. Det har mycket att lära den, som vill sätta sig in i en mycket viktig fråga.

Annons
X

Hur kommer det sig, att ett stort antal människor, både män och kvinnor, har sin sexuella drift inriktad på varelser av sitt eget kön, är homosexuella, och inte som det stora flertalet, de heterosexuella, på varelser av det motsatta? Det danska originalet till det arbete, som här behandlas, har den träffande titeln: "Hvorfor er de sådan?"

Det har i alla tider funnits folk, som genast varit redo med svaret genom att stämpla homosexuellt beteende som djupet av lastbarhet, som ett uttryck för grovt sedligt förfall. Man vågar kanske säga, att denna primitiva uppfattning alltmer efterträtts av en biologiskt bättre grundad uppfattning och en strävan efter en mera ändamålsenlig samhällsreaktion. Men det kan dessvärre inte bestridas, att den primitiva uppfattningen alltjämt finner uttryck. Varken biologer eller sociologer kan slå sig till ro och finna allt välbeställt.

Denna artikel var inflrd i SvD den 3 december 1952.

Det har gjorts åtskilliga undersökningar över homosexualitetens frekvens. Mycket uppseende väckte för några år sedan Kinseys och hans medarbetares undersökningar från Amerika, som syntes visa, att homosexualitet skulle vara mycket vanlig. Inte mindre än 37 procent av den totala manliga befolkningen skulle någon gång ha haft en homosexuell upplevelse. Kinsey opponerar sig även mot uppfattningen, att homosexualitet och heterosexualitet skulle vara skarpt skilda. Det finns enligt hans uppfattning alla övergångstyper, från människor med helt heterosexuella reaktioner till sådana med övervägande homosexuella. På många håll betraktas emellertid Kinseys siffror såsom alltför höga. En noggrann undersökning på ett litet material, utförd av den svenske psykiatern Lindberg, har för svenskt vidkommande givit avsevärt mycket lägre frekvenssiffror, det har rört sig om en eller annan procent. Dessa stora skillnader mellan amerikanska och svenska förhållanden liksom de stora frekvensskillnader som Kinsey fann inom olika socialgrupper, har stort intresse. De talar emot att homosexualitet skulle vara någon medfödd egenskap hos vissa människor. Man borde då ha kunnat vänta en jämnare fördelning. Kinseys iakttagelser liksom många andras talar för att miljön i ordets vidaste mening, samhällsstruktur, uppfostran, religion etc. är det viktigaste orsaksmomentet.

Värdefulla erfarenheter, som belyser homosexualitetens betingelser, har även samlats vid studiet av djurens och de primitiva folkens beteende.

Även hos djuren finns nämligen homosexuella beteenden. Djurpsykologer har visat, att homosexualitet oftare uppträder hos djur, där de båda könen varit åtskilda under uppväxttiden. Mycket intressanta är de djurförsök, där man kunnat experimentellt framkalla homosexualitet genom en försöksanordning, där handjuren vid varje försök att sexuellt närma sig honom utsattes för ett "straff" i form av en obehaglig elektrisk stöt.

Etnologerna har kunnat lämna värdefullt material till forskningen, i det de kunnat påvisa, att förekomsten av homosexualitet står i viss relation till sedereglernas utformning. Det tycks vara så, att västerlandets jämförelsevis stränga sexualmoral gynnar uppkomsten av homosexualitet. I de primitiva samhällena medför det fria sexuallivet visserligen en hel del socialt sett mindre önskvärda konsekvenser men medför inte heller det fördömande från omgivningens sida, som möjligen hos oss bidrar till att leda sexuallivet in i oriktiga fåror.

Den allra största betydelse för uppkomsten av homosexualitet har uppfostran, om man tar ordet i dess vidaste betydelse som sammanfattning av miljöförhållanden under barna- och uppväxtåren. Doktor Wagner Smitt framhåller i sitt arbete speciellt vad han kallar den enkönade miljöns psykologiska verkan. Blockeras en människas sexualdrift genom att vederbörande placeras i en enkönad miljö, leder detta ofta till att den hämmade driften trots allt slår igenom och medför en sexuell aktivitet, riktad mot kamraterna. Det blir antingen ett vänskapsförhållande med viss erotisk prägling eller ett påtagligt sexuellt förhållande. Om driften ej slår igenom, kan det hända, att andra drifter kommer att vikariera, t.ex. härskardriften eller underkastelsedriften. Att den enkönade miljön är ofantligt starkt psykologiskt verksam, därom har väl alla uppmärksamma iakttagare kunnat vittna, som haft tillfälle att observera de mänskliga relationerna inom skolklasser, internat, kaserner, truppförband i fält, fartygsbesättningar, fångvårdsanstalter o.s.v.

Till de miljöfaktorer, som kan tänkas främja uppkomsten av homosexualitet, räknar Smitt även tillfälliga sexuella upplevelser i barnaåren, t.ex. olustbetonad kroppslig kontakt med individer av det motsatta könet. Som mera permanenta miljöfaktorer i hemmet, verkande i samma riktning, nämns konflikt med modern (då det gäller homosexualitet hos män, hos flickor verkar i stället konflikt med fadern), stark känslomässig bindning mellan son och far, äktenskapliga svårigheter mellan föräldrarna. Barn, som saknar den ena av föräldrarna, kan komma att söka sig till en annan individ av deras eget kön, vilket kan bli grundvalen för en homosexuell anknytning. En behandling av barnet, som om det varit av motsatt kön, t.ex. att en mor, som önskat sig en flicka, odlar feminint uppträdande och attityd hos sonen eller att en far i brist på söner uppfostrar dottern till att bli en "pojkflicka", kan driva fram en homosexuell inställning, liksom en rad andra uppfostringsfel. Barnen behöver far och mor och helst flera syskon samt en atmosfär av andlig värme och mänsklighet för att utvecklas normalt i sexuellt avseende.

Läs fler streckare i SvD:s historiska arkiv

Laddar…

Skolförhållandena är betydelsefulla. Den enkönade miljön i vissa skolor, förbud mot umgänge med det andra könet eller skrämselpropaganda rörande följderna av sådana kontakter, bestraffning eller förlöjligande av intimitet med barn av annat kön har ogynnsam verkan liksom bristande hjälp åt barn, som kommit utanför kamratkretsen och därmed mist en del av impulserna till känslolivets utveckling.

Det råder olika meningar om hur de här antydda många olikartade miljöfaktorerna åstadkommer den homosexuella inställningen. Att ett anlag även har betydelse är väl troligt här som på så många andra håll. Doktor Smitt vill för övrigt påpeka, att den traditionella frågeställningen arv eller miljö är felaktig. Det är alltid fråga om både arv och miljö. Själv ansluter han sig till teorien om den s.k. instinktpräglingens betydelse. Instinkterna är medfödda handlingsimpulser, riktade mot ett visst mål. De är grupperade till stundom ganska sammansatta handlingsprogram. Dessa sätts i verkställighet av sinnesintryck, mottagna såväl från omgivningen som från den egna kroppen. Även dessa sinnesintryck är grupperade till utlösande schemata eller "mönster", i sin tur vanligtvis präglade av något bestämt objekt i omgivningen. Driften att släcka törsten har ett utlösande schema av förnimmelser bl.a. från svalget, detta schema kommer småningom att präglas av upplevelsen vatten (dess anblick, ljud, lukt etc.). Det handlingsprogram djuret utför för att släcka törsten kommer därför att i regel riktas mot vatten. Men instinkterna är till en början mycket formbara. Det utlösande schemat kan eventuellt komma att präglas av något annat objekt. Ett exempel ur djurvärlden kan belysa detta: de nyfödda gässlingarna rör sig i hälarna på den första större varelse, som kommer i deras närhet sedan de lämnat ägget. Vanligtvis blir det gåsmor, som kommer att prägla denna medfödda drift att följa i spåren. Men rollen kan komma att spelas även av andra varelser, kanske t.o.m. en människa. Denna andra varelse kommer då att i stället för gåsmor tjänstgöra som utlösare för följeinstinkten, som småningom kommer att präglas av detta från det normala avvikande förhållande. Zoologerna kan ge exempel på talrika liknande avvikelser i instinktpräglingen t.ex. i fråga om vård av andras ungar, vänskap mellan eljest fientliga djur etc. Tillämpad på den mänskliga sexualiteten skulle instinktpräglingen innebära, att de sexuella instinkterna under dessa instinkters mognadsperiod normalt präglas av utlösande objekt tillhörande det motsatta könet, men under speciella yttre förhållanden (av de slag, som tidigare skisserats) i stället kommer att präglas av utlösande objekt tillhörande samma kön.

Vill man acceptera denna teori, och den har åtskilligt för sig, skulle homosexualiteten utgöra resultatet av en från det normala avvikande instinktprägling hos en härför konstitutionellt disponerad individ.

Det är kanske överflödigt att påpeka, att den här omnämnda teorien om instinktpräglingens betydelse för homosexualiteten inte är den enda. Det finns många teorier. En del lägger huvudvikten vid psykologiska faktorer, dit hör psykoanalysens uppfattningar, som i det föreliggande arbetet presenteras på ett objektivt och kritiskt sätt av göteborgsläkaren Nils Nielsen. En annan teori, som även presenteras, är Goldschmidts intersexteori. Hos vissa insekter finns en rad övergångar mellan hanligt och honligt och man har försökt att tolka en del hos människan förekommande missbildningar i enlighet med denna teori. Försöken att tillämpa teorien på homosexualiteten förefaller dock mycket osäkra.

Vare sig man accepterar den tidigare nämnda teorien om instinktprägling eller föredrar någon annan vetenskapligt grundad teori, står det klart att moraliskt fördömande och bestraffningsåtgärder då det gäller homosexuellt beteende är både brutala och meningslösa. Wagner Smitt uppfattar, liksom många med honom, tillståndet som irreversibelt, instinktpräglingen blir definitiv. Däremot anser han, att man målmedvetet kan och bör arbeta på att avlägsna de miljöfaktorer, som i det nuvarande västerländska samhället främjar uppkomsten av homosexualitet. Det skall ske genom en mera känslovarm uppfostran, byggd på skapande samarbete. De enkönade miljöerna i skolorganisationen bör elimineras, barnen bör få en sanningsenlig och naturlig sexualupplysning både i hem och i skola och skräckinställningen till sexualitet i allmänhet och homosexualitet i synnerhet bör motarbetas.

Det största problemet i närvarande stund synes vara, hur samhället skall ställa sig till homosexualiteten. Problemet behandlas i det nu refererade arbetet av professor Theodor Geiger från allmän social synpunkt. Den straffrättsliga sidan behandlas av advokaten Baltzar Widlund (i det dariska originalet var motsvarande kapitel författat av magister Karl O. Christiansen). Skolinspektör C.C. Kragh-Müller företräder skolmannens syn på spörsmålet. Man har kommit så långt, att homosexuellt beteende som sådant knappast är straffbelagt annat än i samband, som skulle anses straffbara även om det gällde heterosexuella förbindelser, t.ex. förbindelser med minderåriga, sinnesslöa o.s.v. Men det är på detta område som på åtskilliga andra en betydlig skillnad mellan å ena sidan lag och lagtillämpning och å andra sidan allmänhetens reaktion. Den förföljelse, som exempelvis i vårt land drabbat strejkbrytare eller politiskt misshagliga, förföljelsen i andra länder av religiösa eller raspolitiska skäl försiggår mer eller mindre inför allas ögon utanför de lagar, som högtidligt garanterar individens frihet. Såtillvida är de homosexuellt inriktade människorna alltjämt mycket illa ställda även i vårt land. En liten grupp i biologiskt avseende särpräglade människor måste leva i ständig fruktan för vanära. I sitt beträngda läge blir de ej sällan offer för utpressning och förleds stundom till att själva begå desperata handlingar.

Laddar…
Annons
Annons
X
Annons
X
Foto: Malin Hoelstad Bild 1 av 2

Denna artikel var inflrd i SvD den 3 december 1952.

Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X