Uganda på väg mot förtryck

Under strecket
Publicerad
Annons

KAPSTADEN Storbritannien har följt Sveriges exempel och frusit delar av biståndet till Uganda. Bakom ligger oro över att det demokratiska utrymmet krymper inför det kommande valet.
Tidigare har även de norska, irländska och nederländska regeringarna skurit i biståndet av samma skäl. EU och USA har varit starkt kritiska till gripandet av oppositionsledaren Kizza Besigye och rättsprocessen därefter.
Besigye ställde upp i valet 2001 som president Yoweri Musevenis främste utmanare. Han var dessförinnan Musevenis personlige läkare. Sedan han förlorat flydde Besigye och sade att han fruktade för sitt liv. Han återvände i oktober för att ställa upp i nästa års presidentval och greps med 14 av sina medarbetare.
Han är anklagad för att ha länkar till väpnade rebellgrupper och dessutom för en våldtäkt 1997. Besigye hotas av dödsstraff om han fälls.

I ugandiska medier har gjorts jämförelser mellan Museveni och Robert Mugabe i Zimbabwe. Man pekar på ökad intolerans hos två män som båda ledde befrielserörelser.
I båda länderna har oppositionsledarna åtalats för förräderi.
Yoweri Museveni var efter maktövertagandet 1986 länge en biståndsgivarnas kelgris, eftersom han lyckades få Uganda stabilt och ekonomiskt framgångsrikt. Fri företagsamhet och utländska investeringar uppmuntrades. Till och med aids- epidemin bromsades med effektiva kampanjer.
Relationerna med Väst började försämras när Uganda invaderade östra Kongo 1998. USA stoppade allt militärt stöd.
I veckan dömde FN:s internationella domstol i Haag, ICJ, Uganda att betala skadestånd till Kongo för invasionen 1998-2003. Domstolen säger att invasionen må ha varit berättigad för att skydda gränsen, men att armén stannade kvar för att plundra naturresurserna.
Det senaste året har relationerna med Väst försämrats drastiskt. Kritiken gäller intolerans och att Museveni suttit för länge. Trots 19 år vid makten ändras spelreglerna för att han ska kunna sitta kvar.

Annons
Annons
Annons