Annons

UD: Unga svenskar skickas till ”uppfostringsanstalter”

Det har blivit vanligare att unga svenskar, mestadels män, luras iväg av släktingar på ”uppfostringsresor” till Somalia och Kenya.
Det har blivit vanligare att unga svenskar, mestadels män, luras iväg av släktingar på ”uppfostringsresor” till Somalia och Kenya. Foto: Anna Tärnhuvud/TT

I interna dokument varnar UD: unga som skickas på ”uppfostringsresor” till Somalia och Kenya ökar. Bara under våren larmade tolv unga svenskar i nöd. På plats riskerar de bli inlåsta på institutioner, utsättas för våld och bli fastkedjade.

Under strecket
Publicerad

Den interna rapporten från ambassaden varnar för att allt fler unga luras på uppfostringsresor och inlåsning.

Bild 1 av 4

En av institutionerna i Nairobi där lokala brottsutredare fritog flera unga personer 2017. De inlåsta hade ärr på kropparna, troligen efter att ha piskats. På ytterligare bilder från fritagningen syns en ung man i kedjor.

Foto: Amerikanska utrikesdepartementet Bild 2 av 4

Abdulqadir satt i staden Hargeisa som är huvudstad i den självutropade, men inte erkända, staten Somaliland. I praktiken är Somaliland ett självständigt styre sedan många år tillbaka.

Foto: SvD Bild 3 av 4

Omar Adam vid Somaliland förening i Malmö är kritisk till somaliska föräldrar som väljer att dumpa sina barn.

Foto: Privat Bild 4 av 4

Den interna rapporten från ambassaden varnar för att allt fler unga luras på uppfostringsresor och inlåsning.

Bild 1 av 1

Abdulqadir sitter på golvet när forskaren Marja Tilikainen från Helsingfors kliver in i rummet. Han är 23 år och runt hans fot hänger kedjor som ska se till att han inte flyr därifrån.

Abdulqadir har då bott i Oslo större delen av sitt liv. Nu sitter han inlåst i staden Hargeisa i den självutropade staten Somaliland.

– Alla vill ha mitt pass. De är intresserade av mitt pass, säger han till forskaren och syftar på att hans resehandlingar beslagtagits av släktingar.

Det är oklart om Abdulqadir någonsin kom hem igen. I dag har det gått över åtta år sedan deras möte – som 2011 dokumenterades i den vetenskapliga tidskriften Nordic journal of African studies. Men hans öde är inte unikt.

Den interna rapporten från ambassaden varnar för att allt fler unga luras på uppfostringsresor och inlåsning.
Den interna rapporten från ambassaden varnar för att allt fler unga luras på uppfostringsresor och inlåsning.

SvD har tagit del av flera interna dokument från Sveriges ambassad i Nairobi som skickats till ansvariga vid utrikesdepartementet i Stockholm. Där varnas för att de så kallade uppfostringsresorna till regionen ökar. Antalet unga som på obestämd tid skickas från Sverige till Somalia och Kenya blir allt fler.

Annons
Annons

En av institutionerna i Nairobi där lokala brottsutredare fritog flera unga personer 2017. De inlåsta hade ärr på kropparna, troligen efter att ha piskats. På ytterligare bilder från fritagningen syns en ung man i kedjor.

Foto: Amerikanska utrikesdepartementet Bild 1 av 1

Det beror till exempel på att den relativa säkerheten i Somalia förbättrats.

Resorna kallas ofta på somaliska för ”dhaqan celis” – åter till kulturen. Det kan handla om att den unge tappat sitt hemspråk, på olika sätt agerat normbrytande gentemot föräldrarnas kultur, hamnat i en kriminell miljö eller börjat använda droger.

De luras sedan av den egna familjen till att tro att de ska åka på semester i hemlandet. Väl där beslagtas passhandlingar och de unga överlämnas till släktingar eller blir i värsta fall inlåsta på institutioner – där de löper ”stor risk” för både psykiskt och fysiskt våld samt fastkedjning, enligt en internrapport från ambassaden.

På de anstaltsliknande institutionerna är ungdomarna inlåsta dygnet runt mot sin vilja och utan något som helst myndighetsbeslut, enligt dokumenten SvD tagit del av – och som baseras på uppgifter inhämtade på plats av ambassadpersonal.

Ibland lyckas de unga fritas i olika tillslag, som till exempel när amerikanska myndigheter tillsammans med lokal kenyansk polis förra året lyckades frita 71 personer från en institution. På bilder tagna av amerikanska utrikesdepartementet syns stora ärr och på en ungdom hänger kedjorna kvar på både armar och ben.

En av institutionerna i Nairobi där lokala brottsutredare fritog flera unga personer 2017. De inlåsta hade ärr på kropparna, troligen efter att ha piskats. På ytterligare bilder från fritagningen syns en ung man i kedjor.
En av institutionerna i Nairobi där lokala brottsutredare fritog flera unga personer 2017. De inlåsta hade ärr på kropparna, troligen efter att ha piskats. På ytterligare bilder från fritagningen syns en ung man i kedjor. Foto: Amerikanska utrikesdepartementet

I dokumenten från utrikesdepartementet framgår att ambassaden i kenyanska Nairobi under 2018 kontaktades av ett 20-tal nödställda unga som uppgett att de råkat ut för dessa ”uppfostringsresor”.

Annons
Annons

Fram till i maj i år har ambassaden haft kontakt med tolv unga svenskar. Sex hade lurats till Kenya och sex till Somalia. Hur de har lyckats kontakta ambassaden i Nairobi är oklart, likaså hur ambassaden i vissa fall lyckats komma i kontakt med de dumpade svenskarna.

En majoritet av de unga är hemmahörande i bostadsområden som den svenska polisen klassar som ”särskilt utsatta”. I över hälften av alla fall har socialtjänsten haft kännedom om de berörda familjerna.

SvD har identifierat flera rättsfall i svenska förvaltningsrätter där domstolen prövat föräldrars lämplighet. Där uppger barnen och ungdomarna att de hotats med uppfostringsresor av sina föräldrar, eller att de redan tidigare skickats till exempelvis Somalia.

Omar Adam möter många unga genom sitt jobb med läxhjälp via Somaliland förening i Malmö. Han ser allvarligt på SvD:s uppgifter.

– Att skicka dit sina barn och dumpa dem är det värsta man kan göra. Bara en är för mycket. Det är kontraproduktivt, och i värsta fall riskerar de att ansluta sig till terrorgruppen al-Shabaab i stället, säger han.

Samtidigt säger han att de unga som skickas för att låsas in på institution är i minoritet. De allra flesta skickas i stället till sina släktingar. ”Dhaqan celis” används som en sista utväg när inget annat hjälper och föräldrarna känner sig maktlösa, enligt honom.

– Vissa har börjat röka, dricka alkohol eller förändrat sig radikalt. De har förlorat sitt språk. Vissa är på väg in i extremism. Därför skickas de dit i några år, säger Omar Adam som känner till flera fall av uppfostringsresor från Sverige.

Annons
Annons

Abdulqadir satt i staden Hargeisa som är huvudstad i den självutropade, men inte erkända, staten Somaliland. I praktiken är Somaliland ett självständigt styre sedan många år tillbaka.

Foto: SvD Bild 1 av 2

Omar Adam vid Somaliland förening i Malmö är kritisk till somaliska föräldrar som väljer att dumpa sina barn.

Foto: Privat Bild 2 av 2
Abdulqadir satt i staden Hargeisa som är huvudstad i den självutropade, men inte erkända, staten Somaliland. I praktiken är Somaliland ett självständigt styre sedan många år tillbaka.
Abdulqadir satt i staden Hargeisa som är huvudstad i den självutropade, men inte erkända, staten Somaliland. I praktiken är Somaliland ett självständigt styre sedan många år tillbaka. Foto: SvD

Kostnaden för att placera sitt barn på en institution: mellan 2 000 till 5 000 svenska kronor.

Enligt internrapporten från ambassaden har institutionerna, som till exempel kallar sig ”rehabilitation centers”, de senaste åren börjat använda sociala medier för att marknadsföra sig mot somalier i utlandet. Något som beskrivs som ett nytt fenomen.

När exempelvis lärare på en skola i Sverige larmar om att en elev försvunnit ska socialtjänsten i kommunen utreda ärendet. Det är den utredningen som ligger till grund för den hjälp som utrikesdepartementet kan erbjuda de nödställda unga – som nya passhandlingar och en resa hem.

UD har sedan 2018 lyckats hjälpa unga i utlandet i flera fall.

Säkerhetsläget i regionen försvårar arbetet, och eftersom Sverige inte har någon ambassad i Somalia så handläggs ärendena på distans från Nairobi.

UD är väl medvetna om det ökade antalet uppfostringsresor, och menar att det viktigaste är att arbeta förebyggande innan de sker. Det berättar Anna Ekstedt som är projektledare för den tvååriga familjekonfliktssatsningen vid UD.

– Vi måste arbeta förebyggande, för vi har begränsade möjligheter att bistå när personen väl är nödställd utomlands då svenska myndigheter inte har verkställande befogenheter där. Det är bland annat det vi arbetar med i den här satsningen, och där samarbetar vi främst med socialtjänsten, säger hon.

Omar Adam vid Somaliland förening i Malmö är kritisk till somaliska föräldrar som väljer att dumpa sina barn.
Omar Adam vid Somaliland förening i Malmö är kritisk till somaliska föräldrar som väljer att dumpa sina barn. Foto: Privat
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons