Recension

Ghetto dictionary: The art of war

Under strecket
Publicerad
Annons

Knappt har Tom Waits dubbla cd-utgåva landat i skivaffärernas hyllor förrän det är dags för ännu en dubbel-whammy. Nu kommer den från Jamaica och det är Bounty Killer som spänner musklerna. Samlingsnamnet på de två skivorna är Ghetto dictionary, sedan har de undertitlarna The art of war och The mystery. Bounty Killer, till vardags Rodney Price, dunkar ut sammanlagt fyrtio spår. En sådan mängd material kan göra den mest begåvade matt, men Bounty Killer darrar inte på manschetten.
Han fullkomligt knockar alla konkurrenter inom dagens reggae med en salva som borde göra denna deejay-suverän till ett riktigt stort namn även utanför Jamaica.

Strategiskt sett kunde han inte ha valt ett bättre tillfälle att briljera än nu. Under våren har han figurerat i No Doubts hit Hey baby, så nu har han åtminstone fått omvärldens ögon på sig. I dancehallvärlden har Bounty Killer regerat länge, både med stenhårda gangstertexter och mer socialt medvetna tankar. Så är Ghetto dictionary också uppdelad. The art of war innehåller mest verbala påhopp på rivaliserande deejays. The mystery breddar bilden och visar att Bounty är en man med många ansikten. Men det är inte bara Bounty Killers verbala förmåga som imponerar här. Ghetto dictionary-dubbletten presenterar också en drös av Jamaicas mest begåvade producenter. Bounty Killer har en ultramodern och titanhård uppbackning. Låtarna är direkt skoningslösa i sitt driv och i sin attack. Speciellt de på The art of war. Men även på The mystery, som ska vara en lite mjukare skiva, brassar man på så det räcker. Bounty Killer kanske inte blir någon ny Bob Marley, men han ligger ändå lätt ett par hästlängder före resten av det jamaicanska gardet just nu.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons