Annons

Stig Strömholm:Tysk reform blåste liv i universiteten

Under 1800-talet anammades det humboldtska universitetsidealet över hela västvärlden. Att detta innebar det europeiska universitets glansperiod framgår av ett nytt försök till kartläggning av det europeiska universitetsväsendets historia.

Under strecket
Publicerad

Universitetshistoria är inte någon bristvara. Även de kraftigaste bokhyllor bågnar under mängden. Ett viktigt skäl till det förhållandet är att universitet och högskolor har sin högsta lust i att jubilera. I den lärda världen kräver ett riktigt jubileum inte bara fester utan också skrifter. Därav dessa bågnande hyllor.

De allra flesta bland dessa många universitetshistoriker ägnas ett enda lärosäte – det jubilerande – vars lärda giganter, snillrika upptäckter, vördnadsbjudande traditioner och käcka studentliv skildras med slösande detaljrikedom. Däremot råder brist på framställningar som behandlar hela länders universitetshistoria och än mer på jämförande översikter över flera nationella högskolesystem. Bristen är förklarlig: om sådana framställningar skall ge annat och mer än torra krönikor och lika sterila organisationstablåer måste de skildra de nationella systemens funktion och ställning i förhållande till det omgivande samhället och till den internationella forsknings- och utbildningsvärlden. Detta är svåråtkomliga ting; att fånga in dem och framställa dem är en uppgift som kräver mer än boklig lärdom; det vill till både bred och djup förtrogenhet med de länder som är berörda och helst också en rimlig portion erfarenhet av både samhällen och själar.

Annons
Annons
Annons