Annons
X
Annons
X

Tyngre energibörda läggs på Sverige

EU-kommissionen väntas på onsdag föreslå en betydligt tyngre klimatbörda för Sverige fram till 2020.

Andelen förnyelsebar energi ska öka till 50 procent - vilket svenska regeringen tycker är orimligt.

– Man får inte göra så att det lönar sig att ligga på sofflocket. Man kan inte konstruera systemen så att det ska löna sig att inte göra något, säger Ola Alterå (c), statssekreterare på näringsdepartementet, till TT.

Kommissionens förslag till klimat- och energipaket läggs på onsdag. Men enligt utländska medier blir kravet på Sverige att fram till 2020 gå från dagens cirka 40 till 50 procent i andel förnyelsebar energi av det totala energibehovet.

Annons
X

Målet i EU i stort är 20 procent till 2020, från dagens cirka nio procent. Flera EU-länder, som Belgien, Storbritannien och Nederländerna har i dag inte nått upp till fem procent. Det största landet, Tyskland, ligger strax över den nivån.

Sverige, som är överlägset bäst i EU-klassen, har tidigare morrat att kommissionen ska sansa sig. Gott uppförande ska inte bestraffas utan i stället måste de andra 26 medlemsstaterna göra mer, anser regeringen.

– Många länder har enkla och snabba åtgärder att göra. Men för varje procent man äter sig uppåt, vilket vi har gjort, närmar man sig mycket tuffare åtgärder för att komma vidare, säger Alterå.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Han betonar att regeringen är mycket positiv till EU-åtgärderna, men har åsikter om bördefördelningen.

    Om förslaget antas ska Sverige öka sin andel förnyelsebar energi med 25 procent. Det är drygt tre och en halv gång mer än de uppemot sju procents ökning näringsminister Maud Olofsson (c) talat om som realistisk - alltså till totalt 43 procent.

    EU-bördorna ska sättas bland annat utifrån ländernas ekonomiska styrka, och slår tungt i de nordiska länderna. Finland väntas i förslaget bli ålagt att nå 40 procent och Danmark 32 procent fram till 2020.

    Länder med svag ekonomi, som några nya medlemsstater, väntas slippa undan med lindriga krav. Bördefördelningen kan bli största hindret för att paketet, som ska vara färdigförhandlat inom ett år, ska godkännas av samtliga 27 EU-länder.

    TT: Förhandlingarna blir tuffa?

    – Det får man nog räkna med. Det är en svår förhandling på det viset att det så uppenbart är ett nollsummespel. Man har bara sagt att vi ska få ihop de här 20 procenten i snitt. Det en ger får den andra, säger Alterå.

    EU bestämde också i fjol att unionens totala utsläpp av växthusgaser till 2020 ska minskas med minst 20 procent jämfört med 1990, basår för det så kallade Kyotoprotokollet. Men nu använder kommissionen i stället 2005 som basår för att lättare kunna jämföra utsläpp för nya och gamla medlemsstater.

    I utsläppsdelen väntas Sverige få minska med 17 procent, i praktiken 23 procent mot 1990. Men den frågan retar inte upp svenska regeringen på samma sätt eftersom den redan satt tuffare mål, 30 procent, än vad EU gör.

    – Det är förnybartmålet som vi har haft starkast synpunkter på, säger Alterå.

    Tomas Bengtsson/TT
    Stockholm TT

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X