Annons
X
Annons
X
Kultur
Analys

Hynek Pallas: Tjeckien tiger om romska offer

Ingen vet hur många romer som dog i interneringslägret i tjeckiska Lety under andra världskriget. Hynek Pallas skriver om det skamliga faktum att en storskalig grisfarm i dag ligger på den plats där det borde stå ett minnesmärke över romska offer.

Det är oklart hur många romer som dog i interneringslägret i tjeckiska Lety. På platsen ligger idag, istället för ett monument, en grisfarm.
Det är oklart hur många romer som dog i interneringslägret i tjeckiska Lety. På platsen ligger idag, istället för ett monument, en grisfarm. Foto: ROMSKA MUSÉET I TJECKIEN - ROMMUZ.CZ

Det är inte lätt att hitta vägen dit. Skyltarna som de lokala myndigheterna länge vägrade sätta upp försvinner ofta. Fast det var värre förr: Innan det officiella minnesmärket uppfördes på 1990-talet reste två romska bröder träkors här i skogarna, kors som revs nästa dag.

När Europa och världen i dag minns Förintelsen finns det fortfarande obehagliga tomrum i historieskrivningen. Ett sådant är tjeckiska Lety utanför Pisek, 8 mil från Prag. Här stod under andra världskriget ett interneringsläger för dem som inte var ”arbetsvilliga”. Från 1942 till krigsslutet var det vikt för Tjeckiens romska befolkning.

Det är svårt att i dag veta exakt vad som hände där. De fakta vi har är fragmentariska och kända främst för att två utländska historiker av en slump började intresserade sig för frågan i början på 1990-talet. Tjeckerna hade begravt saken för länge sen. Kommunisttidens uppgörelse med ”fascismen” bestod mest i att skuldbelägga tyskarna och lägga locket på. Och romerna var hur som helst knappast en befolkningsgrupp med muskler – särskilt inte eftersom de nästan till sista man hade mördats. Men något fanns i arkiven, och historikerna upptäckte att summor hade betalats ut av tjeckiska regeringen till överlevande romer (struntsummor på ett par tusen kronor). Varför?

Annons
X

Svaret var lika enkelt som obehagligt: Lety – liksom ett liknande läger i Mähren – drevs av tjeckiska lägerkommendanter. Dessa var rekryterade ur ”dåliga element” i poliskåren, de som på grund av övergrepp behövde förflyttas. Dokumenten visar att omvandlingen från interneringsläger till romskt läger inte skedde under tryck från nazisterna. Vittnen berättar i stället om vakter som iscensatte sin egen sadism – mord med knytnävarna, hängning, ihjälslagna spädbarn, systematiska våldtäkter.

Ingen vet hur många som dog – omkring 300 i var sitt läger per år. Men de berättelser från de överlevare den amerikanske historikern Paul Polansky lyckades hitta på 1990-talet (från en lista den tjeckiska staten aldrig offentliggjort) utgör en hemsk läsning.

Lagom till Förintelsens minnesdag 27 januari 2015 har Polansky återbesökt sina dagböcker från arbetet på 1990-talet och publicerat boken ”Dödslägret Lety”. En läsning som framkallar illamående av andra anledningar. Författaren beskriver hur han motarbetas från officiellt tjeckiskt håll. Václav Havel vägrar ta i hand. Karel Schwarzenberg – presidentkandidat, tidigare utrikesminister och son till den markägande adelsman för vilken romerna arbetade som slavar under kriget – blir utsedd till utredare i frågan och frågan blir liggande. Ingen lägervakt har straffats, några av dem är fortfarande i livet.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Titeln på Polanskys tyske kollegas bok från 1997, ”Ingen kommer att tro er”, visar sig bli sorgligt profetisk. Till skillnad från den diskussion som i åratal har rasat i Polen om massakern på judar i Jedwabne 1941, har tjeckerna nämligen vänt ämnet ryggen. Vägrat se hur detta förnedrar den fortfarande så utsatta folkgruppen – som dessutom utnyttjades grovt under kommunisttiden.

    Men den ultimata spottloskan i ansiktet inte bara på Tjeckiens romer utan romer över hela Europa, är orsaken till att minnesmonumentet i Lety ligger en bit ifrån själv platsen för lägret. Det är nämligen så att exakt där – och detta med många tjeckiska regeringars goda minne – ligger en storskalig, industriell grisfarm.

    Alla kan nog föreställa sig vad som skulle hända, vilket bottenlöst ramaskri det skulle utlösa, om någon annan grupp än romer behandlades så här.

    En dag som denna skulle det därför vara passande med en gest, ett uttalande, från officiellt svenskt håll om att grisfarmen i Lety är en skamfläck på EU-flaggan och snarast bör stängas och rivas.

    kulturdebatt@svd.se

    Annons
    Annons
    X

    Det är oklart hur många romer som dog i interneringslägret i tjeckiska Lety. På platsen ligger idag, istället för ett monument, en grisfarm.

    Foto: ROMSKA MUSÉET I TJECKIEN - ROMMUZ.CZ Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X