Annons
X
Annons
X
Litteratur
Recension

Periferins landskap. Historiska spår och nutida blickfält i svensk glesbygd Tvärvetenskapligt ljus över avfolkningsbygd

Periferins landskap. Historiska spår och nutida blickfält i svensk glesbygd

Författare
Genre
Övrig

Förlag: NORDIC ACADEMIC PRESS

Ängersjöprojektet engagerar 16 forskare från olika discipliner.
Foto: Jurek Holzer

Allra längst upp i nordvästligaste Hälsingland - i Härjedalens kommun - ligger socknen Ängersjö i en kuperad och sjörik bygd med vidsträckta skogar runt knuten. 1930 var Ängersjös kyrkby en livaktig knutpunkt med bland annat två handelsbodar, folkskola, kafé och poststation. De flesta av socknens 500 invånare var sysselsatta med skogsavverkning och flottning, kombinerat med traditionell boskapsskötsel. I dag har många av de gamla gårdarna, fäbodarna och peralbintorpen lämnats öde eller förvandlats till sommarbostäder. Befolkningen har successivt minskat under efterkrigstiden och i dag bor ungefär 90 personer kvar.

Som i så många andra avfolkningsbygder satsar Ängersjö byalag, bildat 1972, på upplevelseturism med historisk profil. De energiska byborna har skapat ett skolmuseum och ett skogsmuseum - det sistnämnda en historisk rekonstruktion som ska åskådliggöra skogsarbetets karaktär och skogsarbetarnas svåra levnadsvillkor under den långvariga trävaruboomen. För ett år sen blev Ängersjö riksbekant när 2001 års adventskalender ”Kaspar i Nudådalen” spelades in i socknen.

Annons
X

Dessutom har byalaget tagit initiativ till Ängersjöprojektet, ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som engagerat 16 forskare inom skilda discipliner från Lund till Umeå. I projektgruppen ingår arkeologer, ekonomhistoriker, etnologer, historiker, kulturgeografer, biologer, socialantropologer och vegetationsekologer. Syftet är att undersöka skogsbygdens näringsgrenar, ekonomiska förändringsprocesser och de lokala kulturmönster som utvecklats och förändrats från äldsta kända tid till i dag.
I en nyutkommen antologi, med titeln Periferins landskap, presenteras en första delrapport där 14 av forskarna medverkar. Bokens redaktör - och Ängersjöprojektets ledare - är lundaetnologen Ella Johansson.
Mänsklig verksamhet, vars spår syns i pollenanalyser, tog så sakteliga sin början någon gång mellan år 300 och 700 e Kr i Ängersjö. Dateringar av ”ängersjöhusgrunder”, det vill säga stensatta källargropar för trähus, tyder på att till exempel fäbodsstället Gammelvallen på Frosktjärnsberget etablerades som betesfäbod under vendeltiden eller vikingatiden. De äldsta permanenta åkrar som lokaliserats av arkeologerna bör ha tagits i bruk på 1200-talet.

Den intensifierade livsmedelsproduktionen hängde sannolikt samman med en begynnande järnproduktion i bygden. Myrar och sjöar i trakten är rika på malm. Ett flertal blästerugnar i Ängersjö kan dateras till senmedeltiden och 1500-talet. Arkeologerna har grävt ut en smedja vid gården Kröjars som kan ha varit i drift från 1400-talets början till cirka 1630. Det finns 14 kända järnframställningsplatser i Ängersjö.
Skogsarbetet, timmerflottningen och järnproduktionen var männens verksamhetsfält. Trävarurörelsen, som tog sin början vid 1800-talets mitt, revolutionerade livet i Ängersjö. Under mer än ett sekel skulle stora delar av norra Sveriges befolkning livnära sig på inkomster från skogsarbete under vinterhalvåret. De som inte var knutna till jordbruket kunde också delta i försommarens flottning eller ta jobb på sågverken vid kusten.

Ekonomhistorikern Anna Eriksson-Trenter och historikern Bo Persson behandlar de så kallade skogsavvittringarna under 1700- och 1800-talen. Under trävarurörelsens tidiga år avyttrade många bönder sina rättigheter i de nyligen skiftade allmänningsskogarna till trävaruhandlare och expanderande skogsbolag. När virkespriserna steg under 1800-talets sista decennier ville bönderna naturligtvis ha tillbaka sin skog, något som ledde till långvariga juridiska processer. En uppmärksammad konflikt mellan Ängersjös hemmansägare och Marma sågverks AB, som pågick från 1890 till 1925, gällde just hur de oklara och ofullständiga överlåtelseavtalen skulle tolkas.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Boskapsskötseln - och exempelvis linberedningen - var kvinnornas domän. Enligt en kunglig förordning från 1686 var det belagt med böter att utnyttja manliga vallhjon. Ella Johansson behandlar den så kallade ”Hallaboken”, en bondedagbok som författades under åren 1924-27 av hustrun Ingrid Larsson på torpet Halla i Ängersjö och hennes dotter Ingeborg. Dagboken beskriver inte bara det dagliga livet på gården utan ger också läsaren en föreställning om de könsrollsmönster, värderingar och seder som styrde folks agerande i den nordhälsingska skogsbygden.

    Regionala, etniska och religiösa identitetsprocesser har påverkat de flesta av världens länder under de senaste decennierna. Målet för Ängersjös byalag är att bevara den gamla kulturen. Vår tids föreställningar om bybornas kollektiva förflutna blir en sammanhållande faktor. ”Den bild man skapar av det förflutna bygger på kunskap om skogsbygden, dess människor, liv och arbete och är samtidigt en av grundvalarna för byns satsning på turism” skriver socialantropologen Ann-Kristin Ekman. På senare år har trendkänsliga entreprenörer i turistbranschen utrustat sina sommarland med historisk rekvisita. Ängersjöprojektet, och boken ”Periferins landskap”, passar onekligen in i det modernistiska mönstret.

    Carl Johan Gardell

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X