Annons
X
Annons
X

Två lagar förbjuder FRA att spana mot medborgarna

De ändamål som riksdagen har beslutat för försvarsunderrät­telseverksamheten är desamma, alldeles oavsett var signalspaningen för dessa ändamål sker. I etern eller i kabel. Detta tycker jag är helt rätt, eftersom skyddet för den enskilde ska vara lika oavsett var signalspaningen äger rum.

Ändamålen för vilka signalspaning får ske har för FRA:s uppdragsgivares del sedan den 1 oktober 2007 begränsats betydligt. Det fanns tidigare ett bredare signalspaningsmandat angivet i FRA:s instruktion. Detta är borta. Det anser jag är bra, eftersom riksdagens och regeringens styrning av vår verksamhet nu blivit mycket tydligare.

Birgitta Ohlsson kräver inte att det ska föreligga brottmisstanke när FRA spanar i etern. Men tydligen ska detta krav fortfarande gälla vid kabelspaning. Därmed kvarstår frågan om det ska krävas brottsmisstanke även vid kabelspaning.

Birgitta Ohlssons krav får till följd att många av de frågor som jag ställde i min Brännpunktsartikel i lördags kvarstår. Måste det föreligga brottsmisstanke för att FRA ska kunna signalspana i kabel mot utländska politiska och militära makthavare, mot vapensystem riktade mot Sverige, mot IT-attacker utifrån och så vidare?

Annons
X

Jag håller med om att vanliga svenskars kommunikation ­endast ska ”granskas” om det föreligger brottsmisstanke och domstolsbeslut Brottsutredningar är en polisiär uppgift som FRA inte sysslar med över huvud taget.

Vidare innebär försvarsunderrättelselagen och signalspaningslagen att signalspaning mot inhemska företeelser, till exempel vanliga svenskars kommunikation, inte ska ske.

Att mot denna bakgrund ställa krav på brottsmisstanke för signalspaning är därför inte relevant.

Det är riktigt att lagrådet ansåg att ett intrång föreligger redan genom att staten bereder sig tillgång till teletrafiken.

Men lagrådet ansåg också – trots detta – att en godtagbar balans nåtts mellan enskildas grundlags- och konventionsskyddade krav på skydd mot ­intrång i privatlivet och det ­allmännas rätt och skyldighet att svara för att nationella ­säkerhetsintressen kan tillvaratas.

Lagrådet gjorde denna bedömning efter en ingående analys av de olika rättssäkerhetsgarantier som fanns i remissen.

Den viktigaste punkten gällde den mest integritetskänsliga inskränkningen, nämligen den som sker genom avlyssning av signalerna.

Här konstaterade lagrådet att sådan avlyssning skulle ske automatiserat och endast avse signaler som identifierats genom sökbegrepp.

Lagrådet menade att fastställandet av dessa sökbegrepp därför blir av synnerlig betydelse för omfattningen av avlyssningen.

Detta är enligt min mening själva kärnan i integritetsskyddet och innebär att det aldrig kan bli fråga om avlyssning av vanliga svenskars kommunikation.

Mitt uttalande i SvD den 28 juni 2008 som Birgitta Ohlsson uppfattat som en motsättning i argumenten för signalspaning – avsåg eterburen kommunikation lokalt som sällan eller aldrig når ut i det globala nätet. Där är eterspaning i praktiken den enda möjligheten.

Men väldigt mycket viktig information om säkerhetsläget i Afghanistan liksom i världen i övrigt finns i det globala nätet och kan därmed gå i tråd över rikets gräns.

Jag tror inte att en ambassad i Kabul kan ersätta de möjligheter till information som signalspaningen kan ge.

Ingvar Åkesson

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X