Recension

Två kvinnorTvå kvinnor kryssar mellan konflikterna

Under strecket
Publicerad
Annons

Två kvinnor är filmen som genomkorsas av förväntade konflikter men som med oändlig mildhet undviker samtliga. I berättelsens centrum finns Esther och Halima, två åldrade kvinnor i en fransk stad, båda med rötter i Algeriet men den ena judinna och den andra muslim. Esther är rullstolsbunden och tas om hand av Halima, trots omgivningens sneda blickar och vassa tungor. På tv rapporteras om ständigt nya terrordåd, vedergällningar och sanktioner i Palestina och medan dessa rullar sätts de två kvinnornas gryende vänskap på prov.

Kring dem finns Halimas dotter som vill leva ett eget, sekulariserat liv med vin och pojkvän men samtidigt värnar om sin nära kontakt med modern och därför inte skyltar med sina livsval. Och Esthers son, medelålders och spelad av regissören Philippe Faucon själv, som lever tillsammans med sin krävande mor och ändå väljer att ta ett jobb i en annan stad. Samt Halimas make, som alltid blivit uppassad av sin hustru men anser det givet att hon själv ska välja om hon vill förvärvsarbeta eller inte på sin ålders höst.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons