Recension

Att besegra fru J. En bok om Elsie JohanssonTvå böcker trängs i en

KLASSRESAN Det här är inte den efterlängtade boken om Elsie Johansson, som den utger sig för att vara. Egentligen är det en berättelse om folkhemmets framväxt, i vilken Elsie Johanssons böcker får utgöra exempel. Anneli Jordahls bok är inte färdig, skriver Lina Sjöberg.

Under strecket
Publicerad
Annons

Utan tvekan är det på tiden att det kommer en bok om Elsie Johanssons författarskap. Men Anneli Jordahls tematiska biografi Att besegra fru J handlar inte egentligen om författarskapet, utan om författaren som exempel på ett samhällsfenomen: klassresan.
Det skulle ha kunnat bli två böcker. En tunn om Elsie Johansson med tematiska inblickar och exemplifieringar ur hennes romaner och lyriksamlingar. En tjockare bok om folkhemmet som samhällsomvandlingsprocess med särskilt fokus på kvinnorna, speglat genom kvinnliga författares skönlitterära verk.
”Att besegra fru J” är förvirrande och bitvis irriterande läsning. Framförallt om man läser den ur författaren Elsie Johanssons synvinkel. Knappt någonstans behandlas skönlitteraturen som något annat än exempel, de poetiska och stilistiska dimensionerna hos Johansson beskriver Jordahl med klyschor som: ”Hon skapar ett intensivt nu där naturens ljud och dofter nästan tränger sig
ut från boksidorna.”

Verkligen. För att kunna säga något mer substantiellt om ett så pass inflytelserikt författarskap krävs mer än skummande på ytan. Jordahl är intresserad av några teman ur Johanssons liv: arbetarklassidentiteten, det frikyrkliga engagemanget i ungdomsåren och klassresans avgångsterminal - det statliga postverket. Tonvikten ligger alltså inte på Johanssons böcker, utan på intervjuer med författaren och med dem som känner eller har känt henne. Det har den underliga effekten att det blir en bok om kändisen Elsie Johansson mer än om den seriösa författaren. Jordahl reducerar ”sin” författare till att utgöra exempel i en betydligt bättre bok: den om folkhemmets framväxt.
Med nedslag i arbetarklassens villkor på 30- och 40-talen, i den framväxande frikyrkorörelsen på 40- och 50-talen, och i de statliga verkens inflytande över kvinnornas identitetsförvandling på 50- och 60-talen visar Jordahl hur Sverige blev till.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons