Annons
X
Annons
X

”Turkiets nya konstitution är en internationell fråga”

Förra veckan inleddes debatten i Turkiets parlament om utkastet till den nya konstitutionen för landet. Det kontroversiella förslaget att förstärka Recep Tayyip Erdogans presidentmakt är snart ett faktum. Steg för steg går Turkiet mot envälde, skriver S-politikerna Anders Österberg och Lawen Redar.

[object Object]
Turkiets president Recep Tayyip Erdogan pratar med journalister i Istanbul, efter fredagsbönen den 13 januari. Foto: Kayhan Ozer/AP

DEBATT | TURKIET

Konstitutionskommittén har lämnat över sitt förslag till det turkiska parlamentet. Medan ledamöter för det styrande AKP partiet anger att det nya presidentsystemet skulle föra Turkiet i linje med effektiv presidentmakt som Frankrike och USA, menar den fängslade HDP-ledaren Selahattin Demirtas att arresteringarna av honom och andra HDP-ledamöter beror på att de annars hade kunnat utmana förslaget till konstitution. AKP behöver mer än 330 röster för att parlamentet ska godkänna den folkomröstning som därefter krävs för att ändra konstitutionen.

Demonstrationerna utanför parlamentet kräver att förslaget stoppas. Om oppositionen och demonstrationerna misslyckas kan den nya konstitutionen vara verklighet redan i vår.

Att andra länders konstitutionella angelägenheter skulle vara en fråga för svenska ledamöter tillhör kanske ovanligheten. Men vi menar att frågan ska bedömas i ljuset av vad som har hänt sedan militärkuppen. I åratal har premiärminister och sedan president Erdogan krossat oberoende röster som en del av en bredare strategi att hävda sitt styre. Sedan militärkuppen har över 110 000 offentliganställda tjänstemän, poliser, lärare, domare och åklagare rensats ut ur statsapparaten. Många har godtyckligt placerats i förvar i väntan på rättegång trots brist på bevis. Tidigare denna månad, grep turkiska polisen en rådgivare och före detta vd för Dogan Holding, ett bolag som äger tidningen Hurriyet och CNN Turk.

Annons
X

Erdogan har dessutom förklarat undantagstillstånd som kraftigt utökar presidentmaktens verkställande befogenheter. I veckan passerade Turkiet Kinas antal fängslade journalister.

En annan utveckling som ska tillskrivas detta händelseförlopp är Erdogans kritik av Lausanne-fördraget från 1923 som skapade Turkiets gränser. I regeringsvänliga tidningar kan man se gränserna från den ”nationella pakten” från år 1920. Dessa kartor följde de militära linjerna vid osmanska rikets kapitulation. Den södra gränsen går strax norr om Aleppo och vid Mosul. Den av kurderna ifrågasatta politik som Atatürk kallade ”fred hemma, fred i världen” är också på väg att brytas. Erdogan har vid flera tillfällen sagt att Lausanneföredraget ”krympte vårt territorium” samt att ”vi måste lösa mosulfrågan i Mosul”. Nu står turkisk militär vid Mosuls portar. Men det är inte bara utomlands som den turkiska militären används. Kampen mellan den turkiska armén och PKK har blivit allt blodigare med hela städer i den kurddominerade sydöstradelen av Turkiet belägrade av eldstrider. Flera hundra turkiska soldater har dödats och ett par tusen kurder.

Frågan om ändring av den turkiska konstitutionen och därmed ökade befogenheter för Erdogan är därför en internationell angelägenhet. Det handlar inte enbart om inskränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter för befolkningen i Turkiet, utan även om Turkiets roll i internationella konflikter. Frisläppandet av parlamentsledamöterna är en förutsättning för öppen oppositionsdebatt om presidentmakten men också en garanti för att stoppa en auktoritär utveckling i landet.

Vi kräver därför fortsatt agerande för frisläppandet av HDP:s parlamentsledamöter.

Anders Österberg (S)

utrikesutskottet

Lawen Redar (S)

justitieutskottet

Anders Österberg och Lawen Redar Foto: Riksdagen
Annons
Annons
X

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan pratar med journalister i Istanbul, efter fredagsbönen den 13 januari.

Foto: Kayhan Ozer/AP Bild 1 av 2

Anders Österberg och Lawen Redar

Foto: Riksdagen Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X