Annons
X
Annons
X

Turkietkännare: "Finns en massiv risk för missbruk"

Turkiets president Erdoğan säger att undantagstillståndet skyddar demokratin. I går hävdes också konventionen om mänskliga rättigheter i landet. Experter som SvD talat med menar att Turkiet redan sedan länge har har brutit mot rättsliga principer.

– Undantagstillståndet lägger en legitimerande hand över alla extraordinära åtgärder. Det finns en massiv risk för missbruk, säger Mikael Sahlin vid Stockholms universitet.

Turkiet efter kuppförsöket
[object Object]
Turkiskt kravallpolis håller vakt utanför en domstol där eventuella kuppmakare förhörs. Foto: Burhan Ozbilici/AP

I tisdags kväll införde Turkiet undantagstillstånd. Det var bara en tidsfråga innan det skulle ske, menar Mikael Sahlin, tidigare ambassadör i Turkiet och numera forskare, då den formella processen för att införa undantagstillstånd sattes igång kort efter kuppförsöket på fredagen. Men redan innan tisdag hade tiotusentals människor gripits och avskedats, misstänkta för samröre med Gülen-rörelsen, som Erdoğan hävdar ligger bakom kuppförsöket.

– Undantagstillståndet blir ett sätt att legitimera detta, säger Mikael Sahlin.

Han menar dock att gripanden på lösa grunder inte är något nytt i Turkiet, det nya är den stora omfattningen. Turkiet har i flera år befunnit sig i ett ”legalt skymningsland”.

Annons
X

Formellt innebär undantagstillståndet framför allt kortare beslutsvägar och mindre administration, till exempel då beslut tas om telefonavlyssning. Men Mikael Sahlin tror att regeringen kommer att utnyttja tillfället att ytterligare agera mot personer som inte sympatiserar med den.

– Regeringen försöker att komma åt samtliga gülenister, men det finns hundratusentals i Turkiet. Det är skillnad mellan att vara aktiv revoltmakare och att vara gülenist. Det kan nu komma att krävas att man är aktivt regeringslojal för att inte misstänkas vara illojal, säger Mikael Sahlin, som befarar att de gripna riskerar rena skenrättegångar.

Under onsdagen utlyste president Erdoğan ett tre månader långt undantagstillstånd i Turkiet. Under torsdagen upphävde han även den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, något som skapat oro för att dödsstraffet kommer att återinföras. Foto: Petros Giannakouris/AP

Han påpekar dock att de internationella konventioner som Turkiet har undertecknat utgör en viss garanti för att till exempel dödsstraffet inte kommer att återinföras. Men medan vi pratar kommer beskedet att Turkiet tillfälligt upphäver den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

Kan det innebära att Turkiet nu kan återinföra dödsstraffet, så som har diskuterats?

– Ja. Detta oroar mig väldigt mycket, det är en djupt allvarlig sak, inte bara ur demokratisk synpunkt. Upphävandet är ett stort steg ut ur en västliga gemenskapen, det är en fråga för EU och Nato.

Både Frankrikes och Tysklands utrikesministrar har framfört kritik mot Turkiets införande av undantagstillstånd, något som fått Erdoğan att påpeka att det råder undantagstillstånd även i Frankrike. De europeiska länderna har därför ”inte rätt att kritisera Turkiet.”

Jan Hallenberg, professor vid Försvarshögskolan, menar dock att jämförelsen är absurd.

– Han uttalar sig skickligt inför sin hemmapublik. Men neutrala bedömare kan enkelt se att det finns enorma skillnader. Rent formellt är undantagstillstånden i länderna någorlunda liknande, men det handlar om hur de utnyttjar dem.

– Ta det faktum att man infört utreseförbud för alla akademiker och sparkat alla dekaner. Jag har inte hört talas om något liknande i en demokrati de senaste 50 åren, säger Jan Hallenberg.

Situationen i Frankrike och Turkiet skiljer sig dock åt på många sätt: Frankrike införde undantagstillstånd efter att landet skakats av ett terrordåd i Paris i november, men där var aldrig regeringen eller presidenten hotad. I Turkiet var det inte långt ifrån att kuppmakarna kunde komma åt att angripa och kanske mörda Erdoğan, vilket hade kunnat leda till att kuppen lyckades.

Även i Frankrike har åtgärder som vidtagits med hänvisning till undantagstillståndet rönt kritik. Till exempel sattes flera klimataktivister i husarrest i inför klimatmötet i november för att förhindra demonstrationer.

I Frankrike har undantagstillståndet, som initialt skulle gälla i tre månader, förlängts i omgångar – nu senast efter attentatet i Nice. Enligt författningen får Turkiets undantagstillstånd bara vara i sex månader, men risken att det förlängs är stor, tror Mikael Sahlin.

Undantagstillståndet gör det möjligt att införa utegångsförbud. Kommer Erdogan utnyttja den möjligheten?
– Efter kuppförsöket gick Erdoğan ut i sociala medier och uppmanade folk att gå ut på gatan och försvara demokratin, men inte vilka som helst utan AKP-anhängarna. Så jag kan tänka mig att de inte kommer att inskränka den rätten.

Annons
Annons
X

Turkiskt kravallpolis håller vakt utanför en domstol där eventuella kuppmakare förhörs.

Foto: Burhan Ozbilici/AP Bild 1 av 2

Under onsdagen utlyste president Erdoğan ett tre månader långt undantagstillstånd i Turkiet. Under torsdagen upphävde han även den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, något som skapat oro för att dödsstraffet kommer att återinföras.

Foto: Petros Giannakouris/AP Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X