Annons
Recension

Europa och turken. Betraktelser kring en komplicerad relationTurkiet knackar på dörren

Turkiet är tillräckligt europeiserat för att ingå i EU, och ett medlemskap skulle utgöra ett gott exempel på att islam och demokrati är ­förenliga storheter. Det skriver Ingmar Karlsson i ”Europa och turken”. Lennart Berntson berömmer faktainnehåll men kommer till en annan slutsats.

Under strecket
Publicerad

Mellan Europa och nuvarande Turkiet har det i århundraden existerat ett konfliktfyllt förhållande. Kristenhetens korståg under tidig medeltid följdes av det islamska kalifatets erövring av hela sydöstra Europa, och när det Osmanska väldet kollapsade vid första världskrigets slut lade de europeiska kolonialmakterna beslag på stora delar av det tidigare imperiet. Samtidigt etablerades en modernistisk och sekulär regim i det som kom att kallas Turkiet.

De många konflikterna har dock aldrig hindrat förekomsten av ömsesidiga influenser och tillfälliga allianser. Efterkrigstiden utgör ett utmärkt exempel på det senare. Ett gemensamt yttre hot, den sovjetiska kommunismen, ledde till att Turkiet från att ha ­varit neutralt under andra världskriget slöt förbund med Västeuropa/USA. Landet fick 1963 ett associationsavtal med den gemensamma marknaden/EU och 1987 ansökte Turkiet om fullt medlemskap i unionen. Om detta förhållande har Sveriges generalkonsul i Istanbul, Ingmar Karlsson, skrivit en engagerad och informativ bok: Europa och turken. Betraktelser kring en komplicerad relation.

Annons
Annons
Annons