Annons
X
Annons
X

Tungt kreditinstitut ger Andersson rätt

Staten och skattebetalarna garanterar inte längre svenska banker, hävdar Bankföreningen och går därmed till attack mot Magdalena Andersson.

Men kreditvärderingsföretaget Standard & Poor's håller inte med. De räknar med att Sverige kommer rycka ut och rädda bankerna även vid nästa kris.

Vänsterpartiets Ulla Andersson och Magdalena Andersson som häromdagen presenterade planer på en ny bankskatt.
Vänsterpartiets Ulla Andersson och Magdalena Andersson som häromdagen presenterade planer på en ny bankskatt. Foto: Jan-Erik Henriksson/TT & Magnus Hjalmarson Neideman

I själva verket skiljer Sverige ut sig inte bara i Norden utan i hela Europa, enligt Sean Cotten, analytiker vid Standard & Poor’s.

– Vi bedömer att Sverige är unikt i Europa när det gäller politisk villighet och beredskap för att stötta systemviktiga banker, säger Sean Cotten till SvD Näringsliv.

När finansminister Magdalena Andersson och Vänsterpartiets Ulla Andersson häromdagen aviserade planerna på en ny bankskatt hänvisade de bland annat till att bankerna lever under skydd från staten om det blir kris, så kallad implicit garanti. Det fick Bankföreningen att gå i taket.

Annons
X

– Det stämmer inte. Med genomförandet av det nya krishanteringsdirektivet förutsätts bankerna stå på egna ben, säger Bankföreningens vd Hans Lindberg.

Krishanteringsdirektivet är nya regler som började gälla den 1 februari i år och som bygger på en överenskommelse inom EU. Grundtanken är att aktieägarna och de som lånat ut pengar till banker ska ta förlusterna vid kriser. Därmed ska staten slippa gå in med pengar. Långivare får skriva ned sina skulder eller omvandla dem till aktier, så kallad bail-in.

Det nya regelverket innebär en väsentlig skillnad mot hur krisen 2008 hanterades då bankernas långivare helt skonades från förluster. I Sverige garanterade staten bankernas lån vilket utnyttjades av bland annat Swedbank.

Men i praktiken kan det bli så att svenska staten ändå går in med skattepengar vid nästa kris, och därmed ger en hjälpande hand till ägare och långivare.

Orsaken är en klausul i EU-lagstiftningen som gör det möjligt för stater att gå in med förebyggande stöd till banker i extrema fall när det finns risk för ”allvarlig finansiell störning”. Kravet är dock att banken ska bedömas som livskraftig. I Sverige finns sedan 1 februari en särskild lag om förebyggande bankstöd.

Sverige är redan förberett. Tidigare fanns den så kallade stabilitetsfonden för att finansiera statliga räddningsaktioner. I och med de nya reglerna delades fonden i två, där en del pengar fördes över till en så ny kallad resolutionsreserv som finansieras med avgifter från bankerna.

Kvar i stabilitetsfonden finns tillgångar på drygt 40 miljarder kronor. Fonden har även en kredit hos Riksgälden. Fonden är egentligen ingen riktig fond med pengar på ett konto, utan är konstruerad så att staten lovat att skjuta till de 40 miljarderna om de skulle behövas, vilket S&P dock bedömer som likvärdigt med en fond.

Pengarna är öronmärkta för att användas om staten behöver gå in med kapital i banker.

– Sverige hade kunnat välja att avveckla stabilitetsfonden och låta de 40 miljarderna återgå till staten men har istället valt att ha kvar den, konstaterar Sean Cotten.

Enligt S&P är det en medveten tanke från politiskt håll att det redan finns pengar avsatta som kan användas för bankräddningar. Då behöver inte politikerna gå till skattebetalarna och be om "mer" pengar vid en eventuell kris.

**Dessutom har **Sverige i EU-förhandlingarna lyckats driva igenom en metod för att beräkna skuldnedskrivningar vid en eventuell krasch som baserar sig på så kallade riskvägda tillgångar. Det gynnar svenska banker som har stor andel bolån, med låg risk, i sina låneportföljer.

– Sverige har satsat politiskt kapital för att ha kunna ha så stor flexibilitet som möjligt att gå in med stöd om nödvändigt, säger Sean Cotten.

S&P har i sina bedömningar av bankers kreditbetyg i både Danmark och Finland tagit bort sitt antagande att staten kommer gå in vid en kris. S&P räknar med att göra samma sak för norska banker under 2017 eller 2018 när den norska versionen av EU-lagen implementeras. Men i Sverige är alltså det statliga skyddsnätet fortfarande utsträckt, bedömer S&P.

I vintras höjde S&P kreditbetyget för Swedbank av just det skälet.

Det statliga skyddet kan innebära stora ekonomiska vinster för de svenska bankerna eftersom det leder till att de kan låna billigare än annars.

Finansinspektionen har studerat värdet av denna så kallade implicita garanti och kom fram till att den under åren 1998-2014 uppgick till i genomsnitt 26 miljarder kronor per år.

– Just nu är skillnaden i lånekostnader mellan svenska banker och banker utan statligt skydd marginell, men om det skulle bli marknadsoro kommer nog skillnaderna att stiga, säger Alexander Ekbom, analytiker vid S&P.

Håll dig uppdaterad med SvD Näringslivs nyhetsbrev:

Anmäl dig här. kundservice.svd.se
Annons

Vänsterpartiets Ulla Andersson och Magdalena Andersson som häromdagen presenterade planer på en ny bankskatt.

Foto: Jan-Erik Henriksson/TT & Magnus Hjalmarson Neideman Bild 1 av 1
Annons
X
Annons
X