Annons
X
Annons
X

Tuffa tider för inkubatorerna

Företagsinkubatorer knutna till landets universitet har fått känna av nedgången i konjunkturen. Att få tillgång till startkapital går fortfarande bra. Men att säkra större summor från privata investerare för att ta bolagen till nästa nivå går allt trögare.

I lågkonjunkturen håller investerarna hårdare i pengarna. Förra året sjönk de svenska risk- kapitalbolagens investeringar i Sverige med 15 procent jämfört med 2007, och det finns inga tecken på att den trenden håller på att vända.

Investeringar med låg risk, i bolag som redan visar svarta siffror prioriteras framför nya, okända projekt som tar flera år att utvecklas och visa resultat.

–När det gäller investeringar i små företag är det fortfarande svårt att få privat kapital, säger Marie Reinius, vd för Svenska riskkapitalföreningen.

Annons
X

Det får effekter för inkubatorerna där många bolag inom medicinteknik, it och miljöteknik startar sin bana.

–De första 3–5 miljonerna går fortfarande att hitta. Där har det inte förändrats särskilt mycket. Däremot nästa belopp, från 7 miljoner och uppåt, har blivit svårare, säger Pär Hedberg, vd för Sting, som via en stiftelse ägs av Stockholms stad, KTH och några stora företag.

Han får medhåll av Hans Möller, vd för Ideon Science Park i Lund där inkubatorn Ideon Innovation ingår.

–När man kommit igång med sitt företag, är två-tre anställda och ska gå från prototyp till kommersiell produkt – den typen av kapital är väldigt svårt just nu, säger han.

Men bilden är inte riktigt lika dyster överallt. Bolagen inom Uppsala Innovation Centre, som jobbar med avknoppningar från Uppsala universitet, SLU och näringslivet i Uppsalaregionen, satte rekord i insamlat kapital 2008. Även våren har sett bra ut, enligt UIC:s vd Per Bengtsson. Men arbetet för att få in pengar har blivit tuffare.

–Vi får lägga mer jobb på varje investering, vilket blir en ökad kostnad för oss, säger han.

På Chalmers är kapitalförsörjningen också sammantaget fortsatt god.

–Det är trögare att resa externt kapital än för några år sedan. Men det varierar mellan enskilda affärer, säger Olle Stenberg, vd för Chalmers Innovation.

I slutet av förra året startade Chalmers Innovation en egen fond som är till för bolagen i inkubatorn. Pengarna, 110 miljoner, kom till hälften från Europeiska investeringsfonden.

–Fonden är igång nu och den kompenserar lite grand för att det inte är så aktivt på kapitalmarknaden, säger han.

Även Sting har en egen fond som samarbetar med ett nätverk av företagsänglar. Samarbetet rullar på, även om var och en satsar något mindre summor nu.

–Många av dem har sina tillgångar knutna till börsen, så de har gått ner, säger Pär Hedberg.

Lågkonjunkturen har inte minskat antalet nya bolag inom inkubatorerna, snarare tvärtom.

–Antalet bolag som startat nu har snarast ökat. Vi har haft högkonjunktur sista året, säger Pär Hedberg.

I inledningsskedet kommer medlen ofta från en kombination av offentliga finansiärer, som Almi eller Vinnova. Privata finansiärer, affärsänglar, står för en mindre del medan riskkapitalbolagen i det skedet nästan är helt frånvarande.

–Det är kanske först tre år senare som man ska ha in en större summa, så det är de företag som kommit dit som står inför den här situationen.

Hans Möller på Ideon tror att flera företag får svårt att leva vidare det kommande året om inte tillgången på kapital ökar. Och när företagsledningen tvingas lägga allt krut på att leta finansiering för företaget är risken att det inte tid finns tillräckligt med tid kvar att jobba med innehållet.

–Än så länge har de flesta lyckats sega sig vidare på något sätt, men för eller senare kommer det få effekten att företag tvingas lägga ner eller läggs i malpåse.

Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det slöseri, menar han, eftersom mycket pengar i form av forskningsstöd, lån och bidrag redan plöjts ner i företagen. Han tycker därför att staten borde ta ett större ansvar.

–Man ska inte gå in i en högkonjunktur och konkurrera med riskkapital, men man måste vara med i en lågkonjunktur och stötta. Det är man inte.

Efter tidigare konjunkturnedgångar, dotcom-kraschen 2001 och bankkrisen 1991, tog det enligt Hans Möller omkring två år innan verksamheten hade återhämtat sig fullt ut.

De företag som lyckas klara sig till dess har en bra position inför framtiden.

–Lyckas man komma igång i lågkonjunktur så klarar man sig i högkonjunktur, säger Pär Hedberg på Sting.

Och det finns också några positiva sidor med en lågkonjunktur.

–Vi jobbar mycket med rekrytering och en positiv del är att det lätt att få tag på folk, säger Olle Stenberg.

Annons
Annons
X
Annons
X
Annons
X