Annons
X
Annons
X

Tuff kritik mot EU:s förslag till vapendirektiv

EU-institutionerna har kört fast i arbetet med att ta fram hårdare vapenlagar och göra det svårare att komma över hel- och halvautomatiska skjutvapen. Frankrike, som har flera blodiga terrorattacker i färskt minne, driver på hårdast för att införa vapenreglerna. Men många länder bromsar.

Terrorn i Europa
[object Object]
Soldater patrullerar Paris gator som en följd av terrorattackerna. Foto: Peter Dejong/AP

BRYSSEL Terrorattackerna i bland annat Paris och Bryssel under de senaste två åren har gett EU-länderna bråda dagar att bättre samordna polisinsatser och lagar för att bekämpa terrorismen i EU.

Ett förväntat, viktigt led i den bekämpningen – nya, tuffa vapenlagar – har dock kört fast i ändlösa diskussioner om olika slags vapen och vilka som ska få lov att äga dem.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    EU-kommissionen vill förbjuda privatägande av automatvapen av militärtyp, som ryska kalasjnikovs och liknande.

    Annons
    X

    EU-kommissionen vill också dra åt försäljningen av vapen som har avaktiverats, alltså pluggats igen för att bli obrukbara, och därefter sålts lagligt som samlarobjekt och för ”underhållning” (exempelvis till rollspel).

    I många fall har sådana vapen enkelt borrats upp, återaktiverats och hamnat på den svarta vapenmarknaden.

    Separata regler för just avaktivering av skjutvapen infördes i april i år, men EU-kommissionen vill skärpa och baka in alla vapenregler under ett nytt vapendirektiv.

    Direktivet skulle vara en uppdatering av tidigare vapenregler från så tidigt som 1991, då EU-länderna diskuterade vapenförsäljning främst utifrån ett marknadsperspektiv och med konkurrenslagar som utgångspunkt.

    Efter att islamistiska extremister sköt ihjäl totalt 147 personer i Frankrike under 2015, i attacker mot bland annat karikatyrtidningen Charlie Hebdo, fotbollsarenan Stade de France och konsertlokalen Bataclan, så har utgångspunkten för EU:s vapendiskussioner i stället varit medborgarnas säkerhet.

    Diskussionerna fick ny fart i våras, efter att terrorister sprängde sig själva på flygplatsen och i en tunnelbanevagn i Bryssel.

    Det är relativt enkelt att skaffa vapen i Europa. Gränserna på kontinenten är om inte helt öppna så åtminstone mycket porösa, och vapensmugglare rör sig lika fritt som andra resenärer på EU:s motorvägar.

    Införseln av framför allt automatvapen till EU från Balkanländerna, som är veritabla vapenförråd för kriminella, på grund av det stora antal vapen som finns i cirkulation efter krigen på 90-talet, har ökat explosionsartat på senare år.

    Automatvapnen som användes i terrorattackerna i Paris förra året var inköpta i Slovakien och Bulgarien – båda EU-länder.

    Men EU-kommissionens vapenförslag har kritiserats häftigt, inte minst av länder med mycket jakt och skytte som Sverige och Finland, som menar att förbuden skulle göra det svårare för sportskyttar och jägare att lagligen äga sina vapen.

    Ett förbud för privatpersoner att inneha vissa vapen "med hög kapacitet", som förslaget lyder, skulle kunna innebära att över 100 000 jaktvapen i Sverige blir olagliga.

    Jägares och sportskyttars olika intresseförbund menar att det är de olagliga vapnen från exempelvis Balkan, och inte de lagliga vapen som de själva vet att använda ansvarsfullt, som är problemet i Europa.

    Även så kallade larmpistoler, alltså pistoler som skjuter blankt och används för att starta sprintlopp eller i filminspelningar orsakar splittring. EU-kommissionen argumenterar att även sådana pistoler med några enkla grepp kan aktiveras och användas för brott, medan exempelvis konservativa politiker i Storbritannien försvarar att museer, filmindustrin och rollspelsfantaster med förkärlek för gamla slag ur historien har rätt att skaffa sig blankvapen.

    För att EU-kommissionens vapenförslag ska antas måste både parlamentet och EU-ländernas regeringar vara ombord, och diskussionerna mellan parterna har gått heta i månader, med förhoppningen att man ska kunna klubba lagen före nyår.

    Men EU-kommissionen antydde i början av veckan att man hellre drar tillbaka hela lagförslaget än låter det urvattnas; det är lättare att dra tillbaka en lag på överläggningsstadiet, än att skriva om när den väl kommit på plats.

    – Den inre marknaden skapades inte för att kalasjnikovs skulle cirkulera fritt, sade en talesperson för EU-kommissionen i tisdags, efter att diskussionerna återigen havererat.

    Annons

    Soldater patrullerar Paris gator som en följd av terrorattackerna.

    Foto: Peter Dejong/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X