Tryggare kan barnen vara

SAMSPEL SOM SÄTTER SPÅR De första åren är avgörande för en människas känsloliv. Anknytning kallas den viktiga processen då det lilla barnet i tryggt samspel med sina föräldrar lär sig handskas med världen. Men i fjol fick vi veta att vart tredje barn har dålig anknytning till sina föräldrar. Hur oroliga ska vi vara?

Under strecket
Publicerad
Barn använder sina föräldrar som en trygg bas. Utifrån denna utforskar de världen runt omkring sig. Anknytningsrelationen börjar byggas upp under det första halvåret och ungefär  i den ålder då barnet börjar krypa träder anknytningsmekanismen in.

Barn använder sina föräldrar som en trygg bas. Utifrån denna utforskar de världen runt omkring sig. Anknytningsrelationen börjar byggas upp under det första halvåret och ungefär i den ålder då barnet börjar krypa träder anknytningsmekanismen in.

Foto: MAGNUS NEIDEMAN
Annons

”Lite mer än en tredjedel av alla svenska barn är dåligt anknutna.” Den uppgiften skapade stora rubriker i medierna förra året. Siffran, som kom från en rapport från Barnombudsmannen (BO), väckte starka reaktioner hos såväl föräldrar som barnpsykologer. ”Allvarligt hot mot folkhälsan” menade vissa. ”Kränkande att ge föräldrar icke-godkänt” tyckte andra.

–Siffrorna var helt riktiga, men tyvärr blev BO:s rapport misstolkad. Det här är mer komplext än vad som går att formulera på löpsedlar. Att en tredjedel av Sveriges spädbarn har en otrygg anknytning innebär inte att de är på väg in i psykisk ohälsa, säger Pia Risholm Mothander, som är universitetslektor i utvecklingspsykologi, legitimerad psykolog och psykoterapeut.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons