Annons

”Tryckfriheten kan inte tas för given”

Tidningsutgivarna har de senaste tio åren undersökt riksdagsledamöternas inställning till tryck- och yttrandefrihet.
Tidningsutgivarna har de senaste tio åren undersökt riksdagsledamöternas inställning till tryck- och yttrandefrihet. Foto: Henrik Montgomery/TT

Många riksdagsledamöter svarar positivt på påståenden som i praktiken innebär att tryck- och yttrandefriheten inskränks. Vi har all anledning att vara bekymrade, skriver Jeanette Gustafsdotter och Per Hultengård, Tidningsutgivarna.

Under strecket
Uppdaterad
Publicerad

Jeanette Gustafsdotter och Per Hultengård

Foto: Pressbilder/TU

Nästa år är det 250 år sedan 1766 års riksdag beslutade att införa tryckfrihet i Sverige. Det var ett stort ­beslut, inspirerat av de frihetliga strömningar som då präglade
Europa.

Snart 250 år senare kan man ställa sig frågan hur väl vi förvaltar detta arv? Finns det samma frihetliga sinnelag bland riksdagens ledamöter riksdagsåret 2015/16 som det på sin tid gjorde hos förkämpar som Petter Forsskål och Anders Chydenius?
Från Tidningsutgivarnas sida har vi de senaste tio åren undersökt riksdagsledamöternas inställning till tryck- och yttrandefriheten genom en attitydundersökning, som utförts av TNS Sifo. Riksdagsledamöterna har – via telefonintervjuer – fått ta ställning till tio påståenden som alla har det ­gemensamt att de innebär en begränsning av tryck- och yttrandefriheten. De har kunnat välja mellan svarsalternativen ”Mycket bra”, ”Ganska bra”, ”Ganska dåligt”, ”Mycket dåligt” och ”Tveksam, vet ej”.

Annons
Annons
Annons