Annons
X
Annons
X
Världen
Analys

Erik Bergin: Trumps inresestopp för muslimer bygger på felaktig analys

Trumps inreseförbud

President Trumps inreseförbud för personer från sju övervägande muslimska länder syftar till att hindra terrorister från att ta sig in i USA. Men som skydd mot terrorism är förbudet närmast meningslöst, visar statistiken.

Under hela 2016 års valkampanj överdrevs risken att dö i en terrorattack i USA av Donald Trumps kampanjstab och av inte minst Trump själv. ”Radikal islamisk terrorism” utmålades som att av USA:s största hot. Pensionerade underrättelsegeneralen och konspirationsteoretikern Michael Flynn, som numera är president Trumps nationella säkerhetsrådgivare, hävdade i en intervju att ”radikaliserade muslimer” tar sig in i USA över gränsen mot Mexiko för att begå terrordåd. Flynn kunde inte backa upp påståendet med fakta.

Ingen statistik stödjer idén att amerikaner löper särskilt stor risk att dö i terrordåd i USA, även om definitionen av ”terrorism” ibland är en aning svävande. Den amerikanska brottsstatistiken lämnar också en del i övrigt att önska. Men klart är att risken generellt sett är betydligt större att dö i hjärtinfarkt, av en överdos eller i skottlossning som inte har med terrorism att göra, visar tillgänglig statistik.

Foto: Marcio Jose Sanchez/AP

USA:s sjukvårdsmyndighet Centers for Disease Control and Prevention, CDC, visar att 3 412 personer omkom i terrordåd under perioden 2001 till 2014. Då är terrordådet i New York och Washington med fyra kapade flygplan den 11 september 2001 inräknat (drygt 2 900 omkom i den terrorattacken).

Annons
X

Under samma period avled mångdubbelt fler i USA av skjutvapen som inte bedömdes som terrorism. Närmare bestämt 440 095 personer fick sätta livet till mellan 2001 och 2014, det senaste året som CDC har statistik för.

Enligt en annan studie från National Consortium for the Study of Terrorism and Responses to Terrorism, START, dog 80 amerikaner i terrorattacker mellan 2005 och 2013. I de siffrorna räknas även amerikaner (mestadels soldater) i Afghanistan och Irak in. I USA omkom bara 36 i terrordåd under perioden, visar siffrorna.

Den vanligaste dödsorsaken i USA är alltjämt hjärt- och kärlsjukdomar. Mycket tyder dock på att överdoser är på väg att gå om i antal dödsfall beroende på USA:s pågående heroinepidemi.

Stäng

CHEFREDAKTÖRENS NYHETSBREV – veckans bästa journalistik från SvD direkt i mejlkorgen

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Men skador av skjutvapen är också en mycket vanlig dödsorsak. Siffrorna är en aning osäkra eftersom det saknas rikstäckande statistik. Ett annat hinder är det förbud från 1997 enligt vilket CDC förhindras att samla in data som motarbetar vapenlobbyn National Rifle Association, NRA.

    Men de siffror som finns indikerar att över 30 000 personer om året omkommer i USA av skottrelaterade skador som inte har med terrorism att göra. Det handlar istället bland annat om de massmord som begås i USA mer eller mindre varje vecka, men som vapenlobbyn NRA inte vill kännas vid.

    Statistiken bygger på dödsattester inhämtade av CDC från alla 50 delstater.

    Även exempelvis barn som skjuter någon av misstag, fyllebråk med vapen inblandade eller psyksjuka som genomför massmord räknas in i vissa analyser, i andra inte.

    En annan studie av sociologiprofessorn Charles Kurzman vid delstatsuniversitetet i North Carolina har inte en enda amerikan dött i terrordåd i USA efter den 11 september 2001 utförda av individer från något av de sju länder som omfattas av president Trumps inresestopp.

    Flera av terroristerna i de kapade planen 2001 kom dessutom från Saudiarabien, som inte omfattas av Trumps exekutiva order. Händelsevis råkar Trumps fastighetsbolag ha affärsintressen i Saudiarabien.

    Enligt Kurzmans beräkning har 123 människor dödats i terrordåd i USA efter 11 september-attackerna – jämfört med den bortåt en kvarts miljon totalt, enligt professorns beräkning, som omkommit av en närmast oändlig rad andra orsaker, utom terrorism.

    – Mitt råd till den nya administrationen är att deklarera seger mot terrorismen, säger Kurzman till New York Times.

    Annons
    Foto: Marcio Jose Sanchez/AP Bild 1 av 1
    Annons
    X
    Annons
    X