Annons
X
Annons
X

”Trump är ett hot mot jobben i Sverige”

Sverige är starkt beroende av USA när det gäller ­export av varor och tjänster. Vårt välstånd bygger på att det sitter en frihandelsinriktad president i Vita huset. Det blir dock inte fallet om Trump – eller Sanders – blir president, skriver Carl B Hamilton.

(uppdaterad)
Kampen om Vita huset
Donald Trump har en protektionistisk vision, skriver Carl B Hamilton.
Donald Trump har en protektionistisk vision, skriver Carl B Hamilton. Foto: Seth Wenig/AP

DEBATT | FRIHANDEL

Trumps protektionism kommer rimligen också lamslå världshandels­organisationen WTO.

En för Sverige och vårt näringsliv riskfylld utveckling pågår i USA. Samtliga kvar­varande presidentkandidater drivs på av Donald Trump och Bernie Sanders till nationalism och handelspolitisk protektionism. Hela grundinställningen i internationell ekonomisk politik flyttas nu i USA i en protektionistisk riktning.

Vad värre är att ingen kan garantera att Donald Trump inte vinner presidentvalet. Experter, medier och luttrade bedömare har alla haft fel om Trumps dragningskraft. Risken är dessutom att han menar vad han säger.

Annons
X

Donald Trump är tillbakablickande vilket bland annat visar sig i hans slogan ”Making America great again”. Den kolliderar med förändring och flexibilitet, som är innebörden av deltagande i internationell handel. Trump har en protektionistisk vision att vrida klockan tillbaka genom kraftigt höjda hinder mot omvärldens varor, tjänster och människor. Han vill ha en tull på 47 procent på varor. I dag är den genomsnittliga tullen på industrivaror 2–4 procent.

Sverige är mer beroende av USA än av någon ­annan av sina handelspartners när det gäller export av varor och tjänster. Genom direkt export plus ­indirekt ­export via andra länders produktions­processer är minst 1,5 miljoner jobb i Sverige beroende av slutlig efterfrågan i USA (färsk OECD-stati­stik, Kommers­kollegium). Motsvarande tal för Tyskland och andra av Sveriges handelspartners är väsent­ligt lägre. Svenska jobb och företag skulle alltså drabbas hårt om president Trumps handelspolitiska vision förverkligas.

Vilket manöverutrymme internt har då en amerikansk president i USA:s handelspolitik? Kan han verkligen ändra den signifikant?

Handelsavtal godkänns av kongressen och kan inte utan vidare sägas upp av presidenten. Likaså medlemskapet i till exempel världens frihandels­organisation WTO.

Men självklart skulle Trump inte lägga fram för kongressen eller underteckna vare sig det tänkta transatlantiska TTIP-avtalet med EU, eller det färdig­förhandlade, men ännu inte ratificerade, TPP-avtalet med tolv Stillahavsasienländer. Trump skulle skrota båda avtalen. Trumps (liksom Ted Cruz!) tänkta mur mot människor och varor från Mexiko är oförenlig med frihandelsavtalet (Nafta) mellan USA, Mexiko och Kanada. Det skulle få omförhandlas eller helt skrotas.

Kongressens inflytande låter kanske något lugnande, men USA:s presidenter har under fem decennier fått successivt ökade befogenheter av kongressen för att på egen hand ingripa mot vad som i USA ­kallas handelsstörande import. Presidenten kan på egen hand besluta om långtgående, om än temporära, importhinder, som därtill ofta kan förlängas. Även säkerhetspolitiskt motiverade lagrum finns för presidenten att hindra och trakassera import om hen så vill. På grund av framväxten av olika motåtgärder mot importen till USA är det möjligt för en protektionistisk president att även utan kongressens godkännande genomföra omfattande trakasserier mot import.

Trumps protektionism kommer rimligen också lamslå världshandelsorganisationen WTO genom att USA helt enkelt inte deltar i möten, eller att Trump vägrar att fortsättningsvis engagera USA för fri­handel i världen. Ett mer eller mindre intensivt handelskrig mellan världens största handelsnationer USA och Kina, som Trump avskyr av flera skäl, förefaller fullt möjligt.

Allt detta skulle få enorma konsekvenser för Sveriges och världens handelspolitik och handel. Det skulle skapa djupa motsättningar mellan länder, och inte enbart mellan USA och Kina och övriga Asien, utan rimligen också mellan USA och EU. Men även gentemot världens fattiga länder. Dessa är i dag ­genom globala värdekedjor i produktion och handel sammanflätade på ett sätt som aldrig förr med varandra och den rika världen. Att minska fattigdomen i genom handel och specialisering blir svårare.

Den i Sverige outtalade förutsättningen om fortsatt välstånd och ett dynamiskt näringsliv genom fri­handel bygger på att det sitter en frihandelsinriktad president i Vita huset. Det gäller dock inte om Trump – eller Sanders – blir vald till USA:s president. Vi får hoppas på Hillary Clinton, men även hon har gått i tydlig protektionistisk riktning under kampanjen.

Carl B Hamilton

professor, särskild rådgivare till EU-kommissionens handelsdirektorat och knuten till Entreprenör­skapsforum, samt f d riksdagsledamot (L)

Carl B Hamilton Foto: Magnus Hjalmarson Neideman
Annons

Donald Trump har en protektionistisk vision, skriver Carl B Hamilton.

Foto: Seth Wenig/AP Bild 1 av 2

Carl B Hamilton

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman Bild 2 av 2
Annons
X
Annons
X