Recension

Shine a lightTrött flört med 40-talisterna

Under strecket
Publicerad
Annons

Ännu en konsertfilm med The Rolling Stones – är det vad världen behöver ett år som detta när glaciärerna smälter och den amerikanska fastighetsbubblans kollaps raderar ut folks besparingar? Svaret hänger rätt mycket på om man är en lönnfet man i hög medelålder med bräcklig självbild eller inte. Rent musikaliskt är det inte ens fråga om ett skämt längre. Men det handlar inte om musiken, och det har det egentligen aldrig gjort. Shine a light är en film om en attityd, bandets, och om publikens attityd till den attityden.

De fårade farbröderna är 40-talistgenerationens ömt polerade Dorian Gray-porträtt (fast omvänt, så att säga). Om man drar i sig några öl och kisar, kan man inbilla sig att de där mer än 40 år gamla poserna återspeglar den okuvade rebell man själv faktiskt är och alltid har varit trots alla strategiska kompromisser.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons