Tropikerna sedda lite grann från ovan
Tropikerna har haft en romantisk aura alltsedan västerlandet nyfiket började upptäcka och kolonisera andra delar av världen. Den tropiska zonen, med 1,7 miljarder människor, är än i dag kraftigt ekonomiskt eftersatt. Och kanske vill vi ha det så, för att behålla våra exotiska resmål?
Ingen indisk partiledare skulle gå med på att hålla val just före monsunperioden. Det är en tid då hettan förändrar människor, gör dem irrationella och lättirriterade. Tropisk, fuktig värme kan skapa både letargi och anarki.
Att klimatet skulle ha en nyckelroll i det politiska livet i länder i tropikerna kan låta som härlett ur gamla föreställningar om klimatologisk determinism, det vill säga tanken att vi påverkas såväl moraliskt som socialt och fysiologiskt av faktorer som temperatur och luftfuktighet. Bland annat i samband med 1700-talets europeiska expeditioner i Stilla havet, då man på Tahiti tyckte sig finna Rousseaus ”ädle vilde”, kom sådana teorier i svang.