Annons
Recension

Trollflöjten”Trollflöjten” som tungfotat drömspel

Henry Neill som Papageno och Emily Kyte som Papagena.
Henry Neill som Papageno och Emily Kyte som Papagena. Foto: Andreas Hylthén

Trots goda sångare, välsjungande kör och en utmärkt orkester ger uppsättningen av Mozarts ”Trollflöjten” vid vackra Ljusnarens strand ett tamt helhetsintryck.

Publicerad

Opera på Skäret, naturskönt beläget vid Ljusnarens strand i Bergslagen, har tidigare spelat främst italiensk, högdramatisk 1800-talsopera. I sommar satsar man i stället på Mozarts ”Trollflöjten” (1791), vilket innebär vissa svårigheter. Mozarts sista opera är egentligen ett sångspel med talad dialog, som rymmer komik, högstämt allvar och romantik.

Här görs den på tyska med svensk översättning på textmaskin och det är inte helt lätt att nå ut med de många, långa talpartierna (det finns strykmån) i det gamla virkesmagasinets stora lokal. Som oftast på Skäret håller musiken hög klass. Men trots en internationell ensemble av goda sångare, välsjungande kör och utmärkta Svenska Kammarorkestern under säker ledning av Lorenzo Coladonato känns uppsättningen för tungfotad.

Annons
Annons
Annons
Annons