Annons
X
Annons
X

Tro inte för mycket på expertindustrin

Varför ska vi överlåta åt politiker att utforma lagar och skatter när det finns experter? Redan Platon ansåg att upplysta filosofer, snarare än folkvalda, borde styra staten. Och önskan att basera politiken på ”rationell” grund lever kvar. Vänsterns bibel i valrörelsen har exempelvis blivit boken
Jämlikhets
anden skriven av två epidemiologer. Men oavsett bokens kvalitetsbrister finns ett annat problem.

Staten och samhället är inte någon maskin, inget urverk som kan skruvas upp och repareras bara man har rätt teknisk kompetens. Till grund för snart sagt varje politiskt beslut ligger en politisk värdering.

Därför kan inte heller det nationalekonomiska manifest som bloggen
Ekonomistas satt samman bli annat än ett intressant tankeexperiment. De forskare i nationalekonomi som ligger bakom bloggen menar till exempel att stora delar av ekonomkåren skulle kunna vara överens om återinförd fastighetsskatt, höjd matmoms, obligatorisk a-kassa och avskaffad hyresreglering.

Annons
X

Mycket möjligt. Ekonomer gillar skatt på mat och hus, bland annat eftersom det svårt att hitta sätt att komma undan den. Till skillnad från höjd alkoholskatt som kan leda till ökad smuggling eller förmögenhetsskatt som driver kapital ur landet.

På ett liknande sätt skulle man kunna tänka sig att forskare inom olika discipliner satte ihop ett heltäckande valmanifest. Infrastrukturforskare, kriminologer och pedagoger skulle kunna utforma vägnät, straffskalor och betygssystem. Ett expertparti – kan det vara något för valet 2014?

Problemet är att en ekonom i bästa fall kan ge förslag på hur en skatt ska utformas,
förutsatt att man vill att den ska få ett visst resultat. Ska den generera pengar till statskassan, utjämna inkomstskillnader eller statuera exempel? De frågorna kan inte experter besvara.

Stäng

PERFECT WEEKEND – Nyhetsbrevet från SvD Perfect Guide som håller dig uppdaterad på de senaste samtalsämnena inför helgens middagar.

    Anmäl dig här kundservice.svd.se

    Däri ligger också skillnaderna mellan partierna. Det sägs att en 500-lapp skiljer blocken åt. Men då talar man bara om en genomsnittlig inkomsttagares lönekuvert nästa år. Det säger inget om politiken på längre sikt. Det säger inget om de ekonomiska frågor som inte rör hushållen i strikt mening. Och det säger inget om de delar av politiken som inte bara är ekonomi. Utrikespolitiken? Rättsfrågorna? Skolan?

    Framför allt säger det inget om de ideologiska skillnaderna, för de finns. Olika partier kan prata om jämlikhet, frihet och rättvisa som om de menade samma sak. Ofta gör de det inte. Menar man jämlikhet som i likhet inför lagen eller som i små löneskillnader? Vad är rättvisa? Att få behålla merparten av de pengar man tjänar? Att den som tjänar mer betalar mer i skatt? Eller att alla betalar lika stor andel av sin lön i skatt, eller till och med lika mycket i skatt?

    Därför undrar man hur två före detta politiska redaktörer kan komma fram till att S och M borde bilda regering efter valet om inget av blocken får egen majoritet (
    DN Debatt 15/9). Kom igen, om ni bara tänker förnuftigt så kan ni nog komma överens, ungefär. Trots att skillnaderna mellan partierna är långt ifrån kosmetiska. Och det beror inte på att experterna ännu inte har lyckats ta fram formeln till det goda samhället. Utan på att vi har olika åsikter om vad det är.

    Annons
    Annons
    X
    Annons
    X
    Annons
    X