X
Annons
X
Recension

Segerns pris – Narva 1700 Triumfen vid Narva var egentligen en förlust

Med 11 000 stupade var slaget vid Narva ett av de blodigaste under det stora nordiska kriget. I propagandan sades mycket lite om segerns pris. Nu låter Armémuseum besökaren stiga in på slagfältet.

Den första trofén som togs från ryska armén: en nio kvadratmeter stor sidenfana från staden Pskov. Foto: Armémuseum

Inget fältslag i den svenska krigshistorien är så mytomspunnet som det vid Narva den 20 november år 1700, då svenska styrkor, under ledning av en 18-åring, lyckades besegra en tre gånger så stor rysk armé.

Utan den segern hade Karl XII näppeligen uppnått ikonstatus. Det stora nordiska kriget, där Narva var ett av de första stora slagen, slutade ju snöpligt för svensk del. Med freden 1721 var Sveriges ställning som europeisk stormakt i praktiken över.

Den första trofén som togs från ryska armén: en nio kvadratmeter stor sidenfana från staden Pskov.

Foto: Armémuseum Bild 1 av 5

Pestmedicin. När Narva redan var erövrat av ryssarna, och kriget ännu pågick, drabbades först Stockholm, sedan resten av landet av en pestepidemi.

Foto: Armémuseum Bild 2 av 5

En blod fläckad rysk fana tagen på slagfältet.

Foto: Armémuseum Bild 3 av 5

Svavel var en ingrediens i pestmedicin.

Foto: Armémuseum Bild 4 av 5

Pestmedicinbok. Armémuseum tar tillfället i akt att visa upp olika sjukvårdsattiraljer som var i bruk i början av 1700-talet.

Foto: Armémuseum Bild 5 av 5
Annons
X
Annons
X
Annons
X
Annons
X