Tre månader efter branden glöder det fortfarande

Sommarens brand i Västmanland var den värsta i modern tid i Sverige. Många bär fortfarande på tunga minnen efter de svåra dygnen. Ingen vet ännu om spridningen hade kunnat förhindras. Men viktiga erfarenheter från tidigare brandbekämpning förvaltades inte, konstaterar tunga experter. I stället var det fritt fram att upprepa gamla misstag.

Under strecket
Publicerad
Per Andersson har sällan sett så mycket älg och rådjur på gårdstunet hemma på sin gård Oljons som den här hösten. Djuren har svårt att hitta mat i den brandhärjade skogen och de söker sig mot bebyggda trakter.

Per Andersson har sällan sett så mycket älg och rådjur på gårdstunet hemma på sin gård Oljons som den här hösten. Djuren har svårt att hitta mat i den brandhärjade skogen och de söker sig mot bebyggda trakter.

Foto: YVONNE ÅSELL
Annons

Det glöder fortfarande nere i mossen en bit in i skogen trots att det har gått tre månader sedan den stora branden med en enorm kraft svepte in över lilla Stabäck. Samtidigt som lokalradion hemma hos familjen Pernäng tryggt rapporterade om att elden befann sig på mils avstånd svepte lågorna in över deras tomt. Brandkåren var helt omedveten om att det brann på platsen. I stället var det en förbipasserande som larmade, ”en rådig människa” som Hans Pernäng beskriver honom.

Själv kastade han sig in i bilen i bara shorts och stövlar. Hustrun Christina fick inte med sig vare sig glasögonen eller medicinen, bara bilderna på näthinnan på den täta röken, eldslågorna och katten som blev kvar därhemma. Alla bybor klarade sig därifrån. 83-åriga Elsa Holm flydde utan att ens hinna stänga ytterdörren. Men bara en kort bit därifrån blev utgången inte lika lyckosam. En skogsarbetare dog inne i eldhavet, medan en annan mirakulöst räddades om än med svåra brännskador.

Annons

Mer från Startsidan

Annons
Annons